Stora störningar i kollektivtrafiken, stopp i Greklands största hamn och minimal bemanning på statliga sjukhus var de mest påtagliga effekterna av tisdagens strejk.

Det räckte dock inte för att få regeringen i Aten, under ledning av ekonomen och den förre vice ECB-chefen Lucas Papademos, att stoppa planerna på nya åtstramningar.

De omstridda villkoren för det andra stödprogrammet till Grekland, som väntas bestå av nödlån på 130–145 miljarder euro, är på väg att uppfyllas. Det handlar på kort sikt om åtstramningar för 3,3 miljarder euro i Greklands budget.

På sikt krävs även genomgripande avregleringar, sänkta pensioner, privatiseringar och lägre löner – även i den privata sektorn. Annars stoppas låneutbetalningar.

Under tisdagen arbetade Papademos på ett slutligt utkast till uppgörelse inför ett möte med de tre partiledarna i regeringskoalitionen. Mötet skulle ha ägt rum i måndags, men det sköts då upp för att på tisdagen skjutas upp igen ytterligare två gånger.

Till slut ställdes det planerade kvällsmötet in, då Papademos i stället skulle fortsätta förhandlingarna med "trojkan" – EU, ECB och IMF. Enligt tidningen Kathimerinis nätupplaga vill partiledarna på onsdagen se en färdig text med de åtgärder de ska gå med på.

– Det var bra uppslutning, trots att greker har svårt att hantera regn. Polisen säger att vi kanske var 30.000. Jag tror man kan dubbla det, säger vänsteraktivisten Andy Cook, som var med på mötet.

Grekland, med rekordhög arbetslöshet, och har sedan maj 2010 straffats ut från kapitalmarknaden. Landet är inne på femte året av recession med skyhöga räntor, vilket innebär att landet måste finansieras med lån från euroländerna och IMF.

Ett första lånepaket på 110 miljarder euro är på väg att ta slut och kommer inga nya lån så tvingas landet ställa in betalningar redan i mars.

Parallellt med förhandlingarna om nya lån försöker Greklands regering förhandla till sig ett avtal med privata långivare om en skuldlättnad på över 100 miljarder euro.