Finansminister Anders Borg (M) utgår ändå från att "Grekland blir kvar i euron". Den finansiella osäkerheten när det gäller påverkan på den europeiska ekonomin är mycket mindre än den var i höstas.
– Vi har ett program på plats, bankerna i Europa har skrivit ned sina grekiska tillgångar, vi har gjort rekapitaliseringen av bankerna. Och vi är inte i det läge vi var i början av hösten då Grekland var en risk för hela det europeiska banksystemet, säger Borg.
I 40 års tid har högerpartiet Ny demokrati (ND) och socialistiska Pasok turats om att styra Grekland. Denna gång straffade väljarna dem hårt för det impopulära stödprogrammet som förutsätter hårda åtstramningar.
ND är fortfarande största parti med 19 procent, men i söndagens nyval seglade vänsterpartiet Syriza upp som näst störst med 17 procent, medan Pasok bara fick 13 procents stöd.
Den 25-åriga juriststudenten Samiakou Chrysanthi-Nefeli är oerhört glad när TT:s utsände träffar henne i solgasset framför Atens universitet.
– Nu är vi nummer två i parlamentet. Men vi inser alla att detta är en allvarlig situation. Det viktigaste för oss är att vi verkligen tar vara på våra väljares intressen, säger hon.
Ny demokrati och Pasok har inte längre majoritet i parlamentet, och inget annat invalt parti stödjer krisuppgörelserna med EU.
Syriza-ledaren Alexis Tsipras utesluter samarbete med partier högerut på den politiska skalan, så regeringsbildningen blir komplicerad. Det kan också leda till ännu ett nyval på kort tid.
Det osäkra läget fick inledningsvis aktiekurserna i Europa att falla på måndagen för att återhämta sig under eftermiddagen. Men på Atenbörsen föll ATG-index med 6 procent och bankaktierna rasade med 14 procent.
SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist tror att valresultatet i Grekland gör att landet nu förs närmare ett utträde ur eurozonen.
– Accepterar man inte sparkraven och går ifrån överenskommelser, får man stora svårigheter att vara kvar i eurosamarbetet, säger han.
Men Bergqvist tror att de direkta effekterna av ett eventuellt grekiskt utträde blir små i övriga Europa.
Valvinnaren i Frankrike, socialisten Francois Hollande, vill ha en tillväxt- och stabilitetspakt för EU.
– Jag är säker på att man i många europeiska länder kände lättnad, hopp och en insikt om att åtstramningar inte längre kan vara det enda alternativet när resultatet stod klart, sade Hollande i sitt segertal.
Efter installationen den 15 maj är han inbjuden till förbundskansler Angela Merkel i Berlin. I resgodset finns en tillväxtpakt som Merkel kommer att ha svårt att acceptera.
Men Hollande befinner sig under tidspress. Före parlamentsvalet i mitten av juni måste han presentera en plan för de vallöften han gett, till exempel att sänka sin egen och ministrarnas löner, införa ett tillfälligt pristak på bensin och lägga fram ett förslag på sänkt pensionsålder för dem som börjat jobba i tidig ålder.