Oron för de grekiska statsfinanserna drog ned euron till årslägsta på torsdagen. En förnyad varning för sänkt kreditbetyg från kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's (S & P) bidrog till krisstämningen.
Efter en dag med strejk, demonstrationer och utspel från den grekiska regeringen som tycktes lägga skulden för landets problem på andra håll än i Aten, föll euron på torsdagen till den lägsta kursen på ett år mot den japanska yenen.
Mot dollarn nådde euro-kursen den lägsta nivån på nio månader. Mot kronan föll euron under 9:74 kronor, vilket kan jämföras med 10:24 kronor vid årsskiftet.
Det grekiska kreditbetyget på BBB-plus kan enligt S & P komma att sänkas två steg från dagens nivå och skulle därmed hamna blott ett steg över så kallad "skräpstatus".
S & P sänkte så sent som i december Greklands kreditbetyg, vilket i ett slag ökade trycket på den grekiska regeringen att hitta vägar ur den statsfinansiella krisen.
Ett lägre kreditbetyg försvårar ny upplåning och kan också öka kostnaden för befintliga lån.
Grekland beräknas i år behöva låna upp drygt 53 miljarder euro, varav 13 miljarder euro går till att betala räntor.
Samtidigt kommer stora pucklar av upplåning som måste göras då stora volymer av statsobligationer löper ut och måste ersättas med nya.
I sin förnyade varning för sänkta betyg skriver S & P att den BNP-prognos Greklands stabilitetsplan bygger på ser överoptimistisk ut.
Mot bakgrund av detta efterlyses mer budgetåtstramningar.
Även Moody's Investors Service ser en risk för Greklands betyg måste sänkas, om de inte håller vad de lovar i form av nedskärningar.
Fitch, en annan kreditvärderare, sänkte i tisdags betygen för de fyra största bankerna i Aten.
EU:s finansministrar gav tidigare i februari Grekland en frist till mitten av maj.
Tills dess ska Grekland ha infört de viktigaste delarna av sin stabilitetsplan, enligt vilken budgetunderskottet ska ned från 12,7 procent i fjol till under 3 procent till 2012.
I mitten av mars kommer en första EU-utvärdering av hur grekernas skuldsanering går.
Ett positivt tecken är att tillväxten ser ut att stärkas i omvärlden, särskilt i Asien. Det gör att förutsättningarna för exportbolagen ser ljusare ut.
Samtidigt finns det en rad faktorer som kan göra att tillväxten i EU bromsas. Till exempel har siffror som presenterats nyligen för industriproduktion och handel varit en besvikelse och investeringarna ligger på en låg nivå.
Arbetsmarknaden är ytterligare ett bekymmer, som i sin tur kan dämpa hushållens möjligheter att konsumera.
I december 2009 var arbetslösheten i EU 9,6 procent och i euro-området 10,0 procent.
I november trodde EU-kommissionen att arbetslösheten kommer att sjunka i EU 2011, men för euro-området, som består av 16 länder, bedömdes arbetslösheten fortsätta att stiga under 2011.
En mer utförlig bedömning av arbetsmarknaden, liksom ländernas offentliga finanser, kommer i kommissionens vårprognos.
EU-kommissionen räknar med att inflationen i år kommer att ligga på 1,4 procent i EU. Det är marginellt högre än vad den räknade med i november i fjol.
För euro-området bedöms inflationen hamna på 1,1 procent, vilket är oförändrat jämfört med prognosen i november.
Polen och Storbritannien är de länder som väntas få högst inflation med 2,3 respektive 2,4 procent.