Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Grekland får mer hjälp

Det kritiskt skuldsatta Grekland får ytterligare hjälp av EU, internationella valutafonden IMF och europeiska centralbanken ECB.

Beskedet tidigt på fredagskvällen handlar om utökade nödlån som troligen betalas ut i början av juli. I ett gemensamt uttalande berättade EU, IMF och ECB att det internationella hjälpprogrammet för Grekland ska diskuteras närmare de kommande veckorna.

En fyra veckor lång granskning av landets ekonomi har resulterat i slutsatsen att Grekland har gjort klara framsteg. Men fortfarande krävs mer skattemässiga och strukturella reformer.

En åtgärd för regeringen i Aten blir nu att skapa en ett oberoende organ för snabbare privatiseringar.

Innan det nya hjälppaketet kan skickas iväg måste det godkännas av euroländernas finansministrar och IMF-ledningen.

Greklands premiärminister George Papandreou for på fredagen till Luxemburg för att träffa Jean-Claude Juncker, ordförande för finansministergruppen i eurozonen. I bagaget låg ett färskt nedskärningsprogram värt 6,4 miljarder euro, som grekerna hoppas ska räcka för få loss nya lån.

Beloppet i räddningsaktionen avslöjades inte, men BBC citerade grekiska medieuppgifter om 85 miljarder euro varav 30—40 miljarder euro i form av lån från EU och IMF.

Grekland har lovat att dra in 50 miljarder euro från privatiseringar senast 2015. Under det senaste året har emellertid inte en cent kommit in från försäljningar.

Med bråddjupa underskott och en statsskuld på 350 miljarder euro kräver EU, IMF och ECB — förutom ytterligare reformer — att en bred privatiseringskampanj verkligen kommer i gång.

Samtidigt som den hårt pressade socialistregeringen tvingas att böja sig för långivarnas villkor, utlystes ännu en generalstrejk. Den 15 juni kliver missnöjda greker ut på gatorna i protest mot alla åtstramningar.

– Det hade varit omöjligt att stoppa en utbetalning, för det hade lett till det som lite felaktigt kallas konkurs för Grekland, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

– Som jag ser det är det här ett sätt att skaffa sig tid tills man kan genomföra en mer formell skuldrekonstruktion, förmodligen under 2012.

Betyder det att ytterligare nödlån kan behövas under hösten?

– Jag är inte säker på att det behövs. Orsaken till att man nu var tvingad att få fram ett nödlån är ju i huvudsak att pengarna annars tar slut nästa år.