Den grekiska regeringen lyckades bara några timmar innan euroländernas finansministrar möttes i Bryssel komma överens med inspektörer från EU, Europeiska Centralbanken (ECB) och Internationella Valutafonden (IMF) om kraftiga nedskärningar som krävs för att nya nödlån ska betalas ut.
Men det hjälpte inte. Finansministrarna var inte beredda att ge klartecken för det nya paketet på minst 130 miljarder euro.
Långivarna litar helt enkelt inte på att Grekland kommer att genomföra de åtgärder de lovar. Euroländerna vill därför se tre villkor uppfyllda innan det blir någon utbetalning.
Först måste det grekiska parlamentet på söndag ställa sig bakom uppgörelsen, dessutom måste regeringen ta fram utgiftsminskningar på 325 miljoner euro och de politiska ledarna måste ge starka försäkringar om att åtgärderna kommer att genomföras, oavsett utgången i det stundande valet i april.
– Dessa tre element måste vara på plats innan vi kan fatta beslut, sade eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker på en sen pressträff.
Hans plan är att sammankalla ett nytt eurogruppsmöte på onsdag i nästa vecka, då ett formellt beslut ska fattas om stödpaketet, förutsatt att villkoren är uppfyllda.
Tålamodet med Greklands oförmåga att genomföra utlovade åtgärder är på upphällningen i finansministerkretsen och övervakningen på plats i Aten kommer nu att förstärkas. Där finns redan experter som stöd på till exempel finansdepartementet, men nu kommer det att skickas folk för att bland annat se till att skatter drivs in, att skatteadministrationen byggs upp och att privatiseringar genomförs.
Ett tyskt förslag om att sätta in pengar på ett spärrat konto övervägs också, så att avbetalningar på de enorma skulderna alltid ska prioriteras.
En viktig del i saneringen av de grekiska statsfinanserna är att privata banker ”frivilligt” går med på skuldnedskrivningar på runt 100 miljarder euro. Tanken är att Greklands statsskuld då ska krympa från 160 till 120 procent av BNP till 2020.
Enligt EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn är en uppgörelse med bankerna ”praktiskt taget klar”.
Den grekiske finansministern Evangelos Venizelos måste ha pengarna senast den 20 mars för att kunna lägga om lån på 14,4 miljarder euro och inte gå i konkurs. Han får nu åka tillbaka till Aten för att förmå parlamentsledamöterna att snabbt godkänna kraftiga nedskärningar, exempelvis sänkta löner, genomgripande reformer av arbetsmarknaden, privatiseringar och uppsägningar i den offentliga sektorn.
Han kommer också att mötas av en två dagar lång strejk och ett växande missnöje med nya åtstramningar.
Venizelos gick under natten till angrepp mot sin politiske rival, den konservative Ny demokratis ledare Antonis Samaras. Venizelos säger att Greklands framtid i eurozonen ligger helt i Samaras händer.
– De (konservativa) måste bestämma sig för om de vill stanna i eurozonen, och de måste säga detta tydligt, säger Venizelos sedan mötet med eurozonens finansministrar, där han deltog, var avslutat.
Venizelos uppger att Samaras ännu inte godkänt det åtstramningspaket som den grekiska koalitionsregeringen försökte att ta fram i onsdags kväll och torsdags natt. Paketet måste få grönt ljus i det grekiska parlamentet senast på söndag för att eurozonens finansministrar ska kunna godkänna det nya räddningspaketet till landet, som står på konkursens brant och är i desperat behov av nya lån.