Grekland får vänta ett tag till på nästa krisutbetalning. Italiens allt mer pressade läge gör att euroländerna nu lägger i en högre växel för att förstärka sin krisfond.
Greklands finansminister Evangelos Venizelos fick grundligt redogöra för de senaste turerna i Aten när han mötte eurokollegorna i Bryssel på måndagskvällen. Han vill att euroländerna och IMF ska ge grönt ljus för nästa krisutbetalning på 8 miljarder euro, som är fryst sedan förra veckans politiska kaos. Grekland behöver pengarna allra senast i mitten av december för att klara att betala lån, löner och pensioner.
Euroministrarna välkomnade visserligen de ansträngningar som görs för att bilda en samlingsregering, men de är inte beredda att trycka på betalknappen än.
– Vi bad den nya grekiska ledningen att skicka ett brev, undertecknat av båda parter i den kommande regeringen, sade eurogruppens ledare Jean-Claude Juncker på en sen pressträff.
Brevet ska visa svart på vitt att Grekland tänker genomföra sin del av det senaste räddningspaketet.
Enligt Juncker kan utbetalningen ske i november, om bara brevet kommer.
Ett annat problembarn på finansministrarnas agenda var Italien. Räntorna på italienska tioåriga statsobligationer låg på drygt 6,5 procent på måndagen. Det är farligt nära smärtgränsen för vad en ekonomi med en statsskuld på 120 procent av BNP tål. Det närmar sig också de nivåer som tvingade Grekland, Portugal och Irland att be om nödlån från de andra euroländerna och Internationella Valutafonden (IMF).
Premiärminister Silvio Berlusconi har tvingats att ta fram en åtgärdsplan för att få ordning på landets finanser. Nu är det upp till bevis. Han har också fått gå med på att EU- och IMF-inspektörer åker till Rom för att övervaka att åtgärderna faktiskt genomförs.
Berlusconi har också andra problem på hemmaplan, där rykten om hans avgång florerar och marken gungar under regeringen.
Om Italien tvingas be om hjälp är det inte längre bara små länder som behöver stöttas. Då är det eurozonens tredje största ekonomi som behöver pengar och euroländernas krisfond EFSF blir i minsta laget.
Beslut finns redan att öka EFSF:s utlåningskapacitet på 440 miljarder euro till 1.000 miljarder euro. Problemet är att euroländerna inte vill betala in mer pengar och Kina, Brasilien och andra länder hittills varit avvisande till att investera, vilket euroländerna hade hoppats på.
Euroländerna fortsätter nu jobba på denna svårlösta ekvation och hoppas vara klara i slutet av november, så att den nya, starkare fonden kan vara på plats i december.