I ett skriftlig uttalande från premiärminister Lucas Papademos, efter det sju timmar långa mötet som avslutades strax före midnatt natten mot torsdagen, heter det att parterna i regeringskoalitionen är eniga om en uppgörelse om ett krispaket på samtliga punkter utom en.

Premiärministern fortsätter nu samtalen med trojkan (EU, ECB och IMF). Han hoppas också att regeringen ska kunna komma överens om ett krispaket före torsdagens möte med euroländernas finansministrar. Partierna ska sätta sig i nya förhandlingar under dagen.

Papademos avslöjade inte vilken fråga partierna är oense om. Tidigare hade dock Giorgios Karatzaferis, ledare för högerpartiet Laos, sagt att maratonmötet främst handlat om tilläggspensioner. Men han ville inte berätta om han accepterade villkoren för en krisuppgörelse.

Inför mötet fanns ett färdigt förslag med bland annat sänkta pensioner och minimilöner. Dessutom ska antalet statsanställda minska med 15 000 tjänster.

Marknaden reagerade negativt på den fortsatta osäkerheten, och euron föll i den tidiga asiatiska handeln. Nedgången var 0,15 procent och en euro var värd 1,32 dollar efter att i onsdags ha nått den högsta nivån på två månader.

Marknadsbedömare tror också att klartecken till en andra omgång nödlån till Grekland bara kan ge en högst tillfällig skjuts åt eurokursen. På skuggsidan finns att sparpaketen kyler av ekonomin.

Europeiska centralbanken väntas samtidigt försöka att lätta på penningpolitiken. Redan under torsdagen kan banken komma att signalera att den är redo att sänka räntorna i mars.

Men för Grekland är läget akut. Statskassan är i praktiken tom. Ytterligare bekymmer är att regeringen står inför ett återbetalningskrav på 14,4 miljarder euro redan om sex veckor.

Även om regeringen blir ense om ett krispaket är vägen lång för att nya nödlån ska kunna betalas ut. De 300 ledamöterna i parlamentet i Aten ska säga sitt, liksom euroländernas regeringar och Internationella valutafondens styrelse i Washington. Flera av euroländerna kan också behöva klartecken i parlamenten för ett nytt stödprogram.

Privata långivare måste också få tid att ta ställning till förslagen om skuldlättnad på över 100 miljarder euro för Grekland.

Europeiska centralbanken (ECB), som stödköpt grekiska statspapper för kanske 50 miljarder euro under krisen, ska också säga sitt om det är aktuellt att centralbanken bidrar med eftergifter. Ett förslag om att ECB byter ut sina grekiska statspapper mot EFSF-obligationer har cirkulerat och många bedömare tror att det är en avgörande pusselbit för att få en hållbar skuldnivå för Grekland.

Grekland ges ytterligare ett år att uppnå ett budgetöverskott på 4,5 miljarder euro, enligt modifierade villkor i förslaget till överenskommelse med EU och IMF, uppger en företrädare för ett av partierna i den grekiska regeringskoalitionen för Reuters.

I tidigare förslag skulle överskottet – exklusive betalningar av räntor på lån – nås 2014. Och ett extra år medför att grekiska politiker får lite andrum för att kunna genomföra besparingar och andra åtstramningar. Samtidigt måste de precisera ytterligare krisåtgärder på 10 miljarder euro till juni för budgetperioden 2013-2015, enligt Reuters källa som vill vara anonym.

Budgetnedskärningarna under 2012 består bland annat av 400 miljoner euro på offentliga investeringar och 300 miljoner på försvarsbudgeten, enligt källan.

Överenskommelsen innehåller också åtgärder för att stödja banker med stora innehav av grekiska statsobligationer. Att få privata banker att gå med på kraftiga nedskrivningar av sina fordringar på Grekland är en förutsättning för att landet ska kunna få sitt andra stödpaket