– Det är en skör tråd, men vad som var viktigt ur ett finansmarknadsperspektiv var att få någon att förhandla med och det har man förhoppnings fått nu som det ser ut, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth till DN.se.
Utmaningarna handlar om Greklands avtalade åtaganden man har gentemot trojkan – EU, Europas centralbank och Internationella valutafonden – för att få loss mer pengar, det vill säga spara mer och vidta fler åtgärder. Även på det politiska sidan råder viss osäkerhet, menar Winsth.
– Det är gissningsvis ingen jättestark regering man bildar, så det blir säkerligen en balansgång också där. Grekland har många svåra år framför sig att hantera detta. Initialt blir det ett test om partierna över huvud taget kan samarbeta, säger Annika Winsth.
Vilket utrymme har Grekland att påverka förhandlingarna?
– Jag tror att de kan påverka dem, men på marginalen bara. Det de måste göra i första hand är att skicka signaler om att de är beredda på att vidta åtgärder och bita i det sura äpplet.
– Spanien har ju skickat tydliga sådana signaler om väldigt stora besparingar under året och det är vad som är skillnaden i att inse att man har problem som man är beredda att vidta åtgärder mot för en bättre morgondag, säger Annika Winsth.
Hur ser eurosamarbetets framtid ut efter detta?
– Det är en skillnad på samarbetet och de enskilda länderna. För Greklands del är det strukturförändringar som krävs för att bli en konkurrenskraftig ekonomi. Alla år som landet behöver för att ta sig igenom sin situation innebär inte nödvändigtvis ett ständigt knakande samarbete.
– Men jag tror att EU kommer att försöka gå mot en mer gemensam finanspolitik, styra upp det mot mer gemensamma regelverk i den delen, annars är det svårt att se hur det ska hålla långsiktigt, säger Annika Winsth.
Resultaten av söndagens grekiska nyval togs emot med optimism av marknaden och på de ledande Asienbörserna var det uppåt på måndagsmorgonen. Marknadsreaktionerna var över huvud taget övervägande positiva på morgonen efter valet i Grekland. Euron stärktes mot dollarn och fler av börserna i Asien steg. Priset på koppar och olja steg medan guldpriset föll. Även SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist var nöjd med valutgången.
– Jag drar en liten suck av lättnad. Som opinionsmätningarna visat innan så hade vi kunnat få en situation med ett Vänsterparti som var emot tidigare överenskommelser.
Men ännu är det för tidigt att blåsa faran över.
– Även om vi sannolikt har en majoritetsregering på plats saknar jag den nödvändiga krisinsikten och det breda stödet bland de politiska partierna, det ser jag fortfarande inte. Men jag håller tummarna för att den politiska kartan klarnar, då kommer Grekland att få sina utbetalningar om 2-3 veckor, säger Robert Bergqvist.
– Jag tror också att de kommer att få en lindring av sina lånevillkor. Det som ändrade förutsättningarna var Spaniens förmånliga lån, jag tror omvärlden kommer att visa vilja i riktning mot lättnader i åtstramningarna.
Den ekonomiska osäkerheten kan leda till att placerarna vänder blicken mot Sverige, menar Robert Bergkvist.
– Världen söker säkra investeringsalternativ som till exempel Sverige som står utanför euron och har en i grunden stark balansräkning. Investerare tittar mycket på balansräkningar och offentliga finanser.
Men suget efter den svenska valutan kan bli för starkt.
– Kronan kan bli för stark och ju starkare den blir desto mer bekymmersamt blir det för exportindustrin. Det blir billigare att importera från omvärlden men sämre att exportera. Vi kan hamna i en situation med svag exportkonjunktur och stark krona, då kan det bli en dubbelsmäll.
Och det ökade kapitalinflödet märks av i fler länder.
– I Danmark ser vi det tydligt och även i Norge, men där har staten har försökt att stoppa inflödet med hjälp av räntesänkningar. Förutom de nordiska länderna är det stora kapitalinflöden in i Tyskland och Schweiz och i mindre grad i Storbritannien.
Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson skriver i en analys på morgonen att det är osannolikt att Grekland får nya pengar. Fast om tidsperioden förlängs för när villkoren ska vara uppfyllda kan det innebära ett fördyrande av räddningsprogrammet.
"Grekland har tagit ett litet steg framåt i rätt riktning, men fortfarande finns risken för att landet måste ställa in betalningar och lämna eurosamarbetet - en risk som fortsätter att skapa oro för utvecklingen i eurozonen men också för Europa med Norden och Baltikum", skriver hon.
Enligt Hermanson dröjer det också många år innan läget förbättras i krisländerna och vi får se stabilitet och god tillväxt.