Europas två värsta krisekonomier har mötts. Lettland är på väg upp ur EU:s djupaste BNP-grop, medan Greklands fall neråt fortsätter.
Grekerna lyckades inte ta vara på Lettlands dyrköpta erfarenheter.
– Lettland tog tag i krisen rätt snabbt. Grekland har väntat länge, konstaterar Morten Hansen, chef för ekonomiska fakulteten vid Stockholms Handelshögskola i Riga.
Åtstramningarna i Lettland 2009 var framtunga, som ekonomerna säger. Det värsta kom först, när folk nästan i chock gick med på uppoffring.
– Man kunde dra nytta av en tidsbegränsad samsyn bland befolkningen att något måste göras, även om det var smärtsamt, menar Hansen.
Från krisens explosion i november 2008 tog det åtta månader att rädda budgeten och avvärja hot om statsbankrutt i Lettland. Bland annat sänktes offentliga löner två gånger, först med 15 och sedan med 20 procent.
Greklands djupa kris har nu pågått i ett par år, och åtstramningarna har varit baktunga. Först kom inget, sedan kom för lite och nu krävs nästan omöjliga insatser.
– Lettland har visat väg, men Grekland missade chansen att följa efter — om de över huvud taget kunde det. Jag tror inte att de får folket att sluta upp kring den åstramning som måste till, säger Hansen.
Lettlands folk har en viss vana att bita ihop, medan greker vid Medelhavet kanske haft mer vidlyftiga krav. Men Grekland har också starka fack och sociala nätverk, som kan mobilisera motstånd. I Lettland är civilsamhället svagt efter sovjettiden.
– Lettland sköts teknokratiskt med ekonomperspektiv. Maskineriet har dragits i gång igen, men till mycket högt pris för de flesta människor, säger Anders Alexanderson, affärskonsult i flera EU-länder med Riga som bas.
Men det finns också viktiga likheter mellan Lettland och Grekland. I krisernas bakgrund syns djup korruption.
Med värsta ekonomiska hotet avvärjt har därför Lettlands avgående president Valdis Zatlers startat korståg mot korruptionen. Den hindrar investeringar och hotar leda till nya ekonomiska kriser.
– Varför betala skatt till ett system man inte litar på? Många lämnar Lettland. Denna attityd av misstro är ett mycket allvarligt hot mot landets utveckling, säger president Zatlers rådgivare Roberts Kilis.