Det spår bankkoncernen Nordeas ekonomer i en ny konjunkturrapport.

Nordea räknar med att Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) växer med 2,8 procent i år, och med 2,6 procent 2011.

Arbetslösheten väntas stiga till 8,9 procent i år, för att nästa år falla tillbaka till 8,5 procent.

Konsumentpriserna beräknas öka med 1,2 procent i år och med 2,3 procent 2011.

Skuldproblematiken i Grekland och andra sydeuropeiska länder är ett osäkerhetsmoment, och ovissheten om de realekonomiska effekterna är stor, enligt Nordea.

"På kort sikt räknar vi med att en likviditetskris kan undvikas. Men saneringen av de offentliga finanserna i problemländerna spänner över flera år framåt och kommer att dämpa efterfrågan inom euroområdet under lång tid", skriver Nordeas chefekonom Annika Winsth i ett pressmeddelande.

Sverige står däremot väl rustat för en återhämtning och Nordeas huvudscenario är fortfarande att Riksbanken börjar höja räntan i sommar.

"Men det går inte att utesluta att den grekiska krisen kan få Riksbanken att avvakta med räntehöjningarna", skriver Winsth.

Ekonomerna på Nordeas konkurrent SEB ser överlag positiva konjunktursignaler, och anser att världshandeln är på väg att ta fart på allvar. Detta gynnar särskilt export- och industriberoende länder som till exempel Sverige, skriver de i en konjunkturrapport.

SEB-ekonomerna räknar med att BNP växer med 2,7 procent både 2010 och 2011.

Arbetslösheten blir 8,9 procent i år och 8,8 procent 2011, och konsumentpriserna stiger med 1,2 respektive 1,9 procent, enligt prognosen.

Riksbankens reporänta väntas i december ligga på 1,25 procent, och ett år senare 2,75 procent.

SEB tror även att euron försvagas till 9:00 kronor fram till december och att den tappar ytterligare tio öre de följande tolv månaderna.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist är mycket kritisk till euroländernas krishantering sedan Greklands regering i fjol skrev upp sitt budgetunderskott.

- Det har varit en katastrofal krishantering från länderna i eurozonen. Man har varit reaktiv och inte proaktiv. Man har varit lam och oenig och har agerat långsamt, säger han.

Lånepaketet till Aten och den grekiska regeringens åtgärder väntas stabilisera statsskuldens utveckling någon gång 2014. Då räknar SEB:s ekonomer med att grekerna har en statsskuld på 150 procent av BNP.

- Grekland hamnar nu under ekonomiskt förmyndarskap, säger Bergqvist.

- En väldigt stor osäkerhet är om den politiska kraften i Grekland finns för att genomföra det här programmet

En annan slutsats han drar av den grekiska krisen är att stora förändringar i eurosamarbetet nu krävs.

- Vi har nu nästan bildat en statsfinansiell union, som kräver mer ekonomisk-politisk samordning framöver. Många ser det som ett steg framåt, där man tvingas samarbeta. Men jag tror det kommer att öka spänningarna ytterligare, säger Bergqvist.

Han efterlyser samtidigt tydligare besked från eurozonen om beredskapen för nya statsfinansiella krishärdar i Sydeuropa och pekar på de stora riskerna för en spansk kris.

- Vi vill gärna blunda för risken för spridningseffekter. Men det finns en väldigt stor risk att det här kan smitta vidare.

Enligt beräkningar uppgår lånebehovet för Grekland, Spanien och Portugal under 2010—2012 till 770 miljarder euro. Och lägger man till Italien och Irland, som också lider av stora statsfinansiella problem, uppgår lånebehovet till cirka 1 700 miljarder euro.

Bergqvist utesluter inte att Greklands saneringsprocess fallerar och att regeringen i Aten måste börja inleda skuldavskrivningsförhandlingar med långivare och dra sig ur eurosamarbetet.

Skulle detta inträffa väntas en ny krisvåg, där nu avgivna prognoser inte längre håller, enligt SEB:s prognoschef Håkan Frisén.

- Grekland kan få värre konsekvenser än vi trott. Det kan vara en katalysator till en ny krisvåg. Då är vi tillbaka till riktigt svåra frågor, säger han.

Krisen behöver dock inte förvärras för att få långtgående konsekvenser, enligt Bergqvist.

- Det som skulle bygga upp trovärdigheten för euron har satts i gungning: en självständig och trovärdig centralbank. Det kommer att ta tid att reparera.

- Det krävs ganska fundamentala och genomgripande förändringar av de strukturer som framöver ska gälla. Det är ett enormt arbete som politikerna har framför sig.