En arbetsgrupp tillsattes och ett vagt besked gavs om ett extrainsatt toppmöte. Mer än så blev det inte, när två dagars krismöten i Bryssel summerades på tisdagen.
Minst 50 procent av den grekiska statsskulden måste bort, annars går det inte, enligt Jussi Hiljanen, chefsstrateg på SEB.
Han var på tisdagen förbluffad över hur luddiga och långsamma EU:s finansministrar vågade vara, trots att skuldkrisen i eurozonen spridit sig från Grekland, Portugal och Irland och nu börjat få grepp om betydligt större ekonomier, som Italien och Spanien.
– Det har tagit för lång tid för finansministrarna i EU att komma fram till ett beslut. Det har spridit jättestor osäkerhet, då man inte vet vad som väntar, säger Hiljanen.
Särskilt oroad är han över den olösta schismen mellan regeringen i Berlin och ECB-chefen Jean-Claude Trichet kring hur banker ska bidra till nästa stödprogram för Grekland.
– Det är ofrånkomligt, sade Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble om att den privata sektorn måste ingå.
Samtidigt har Trichet inte backat från hållningen att detta inte går om det innebär att kreditvärderare ser det som en framtvingad åtgärd och därmed likställer det med statsbankrutt för Grekland.
På marknaden var man föga imponerad på tisdagen, även om det värsta räntetrycket mot krisländerna i eurozonen avtog på eftermiddagen och bankaktierna i Milano återhämtade sig något efter de senaste dagarnas kursras.
Lägre räntor och längre löptider på lånen i nästa krispaket till Aten, var något flera av EU:s finansministrar nämnde som tänkbara verktyg i nästa grekiska stödpaket. Ett annat var friare tyglar för EU:s krisfond EFSF.
– Vi utvärderar 36 tänkbara scenarion, sade Greklands finansminister Evangelos Venizelos efter tisdagens möten.
EFSF-spåret skulle kunna bli stommen i ett program där befintliga grekiska obligationer köps upp på andrahandsmarknaden, för kanske hälften av sitt värde. Därefter kunde de säljas vidare med samma rabatt till Aten, som därmed skulle bli av med delar av sitt ohållbart stora skuldberg.
Sverige höll en låg profil på tisdagens Ekofin-möte, där man vid sidan av skuldkrisen diskuterade fredagens stresstester av EU:s största banker och Polens ordförandeskap.
Finansmarknadsminister Peter Norman, som förde Sveriges talan på mötet, betonade att mycket hänger på att enskilda länder i kris, på egen hand, gör mer åtstramningar.
De ambitioner som nu finns på flera håll, att inom ett par år få ned budgetunderskotten under 3 procent, duger inte enligt Norman.
– Målet ska vara att ha balans och möjligen överskott.