Källor inom grekiska finansdepartementet uppgav att det rör sig om en utbetalning på 14,5 miljarder euro från EU och 5,5 miljarder från IMF, för att bland annat täcka en amortering på 8,5 miljarder euro som ska betalas senast den 19 maj.
I grekiska tidningar berättades samtidigt under dramatiska rubriker om den plan för att reformera pensionssystemet som regeringen offentliggjorde i måndags.
"Trippelchock mot pensionerna", skrev exempelvis oppositionstidningen Eleftheros Typos, med hänvisning till att pensionerna sänks medan pensionsåldern och inbetalningarna höjs.
"Vilda nedskärningar", skrev i sin tur regeringsvänliga To Vima, medan Kommunistpartiets organ Rizospastis manade till nya protester.
"De senaste dagarnas monumentala demonstrationer är ett hoppfullt tecken på att arbetarna inte är redo att vika sig", skrev tidningen.
I måndags varnade arbetsmarknadsminister Andreas Loverdos för att hela pensionssystemet riskerar att kollapsa år 2015.
- Gör vi inget så blir det inga pensioner, sade Loverdos.
Förhandsgranskning i Bryssel av euroregeringarnas budgetplaner måste bli en del av unionens planer för att öka stabiliteten, säger EU-kommissionär Olli Rehn i tidningsintervjuer.
Utspelet, oerhört känsligt förs självsäkra regeringar som de i Tyskland och Frankrike, gjorde Rehn i en intervju publicerad på tisdagen i tyska tidningen Handelsblatt, dagen innan Rehn och kommissionen ska presentera ett åtgärdspaket för ökad stabilitet.
I intervjun, och en separat publicerad i italienska Il Sole, skärper Rehn också tonen mot Italien och Frankrike.
- Italien befinner sig i en situation som skiljer sig från andra länders eftersom landet inte använt stora stimulanspaket. Men det har väldigt stora skulder, och den dynamiken måste sättas under kontroll, säger Rehn.
- Det gäller för övrigt också Frankrike.
Även Spanien och Portugal måste "omgående" få kontroll över sina skenande underskott, enligt Rehn, och "det finns andra länder som måste vidta nya åtgärder."
Den förhandsgranskning i Bryssel av respektive lands budgetplaner Rehn ser framför sig ska ske innan regeringarna presenterar planerna för övriga partier i respektive lands parlament. EU:s finansministrar ska diskutera förändringar i budgetkontrollsystemet nästa vecka, enligt Rehn.
Då väntar han sig tydliga besked.
- Jag väntar mig att alla euroländer berättar för eurogruppen på måndag vad de konkret planerar. Det gäller att hitta balansen mellan hur budgetunderskotten ska minska och hur ekonomin ska fortsätta att växa. De som har utrymme måste fortsätta att stimulera sin ekonomi, säger Rehn.
Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, tror att om EU ska kunna ha musklerna att hantera medlemsstater som missköter sina ekonomier framöver, så gäller det att göra något nu, när krismedvetenheten är hög.
Han ser två saker som man särskilt måste komma tillrätta med. Hittills har det varit svårare att straffa Tyskland och Frankrike än mindre medlemsländer för brott mot stabilitetspakten.
- Om det här ska fungera måste även Tyskland och Frankrike respektera reglerna.
Det finns också en inneboende paradox som måste lösas, anser Tallberg.
- Om man ska bestraffas med böter i någon form riskerar det att förvärra den budgetsituation man bestraffas för.
Han tycker att hanteringen följer ett bekant mönster inom EU, där kriser tvingar fram förändring.
- Vi har redan sett ett kvalitativt stort steg mot mer ekonomisk integration i EU. Om man går tillbaka en vecka i tiden så kan man peka på att EU inte hade det politiska maskineriet att hantera detta, men att man kunde tänka sig att det med tiden skulle ge någon slags integrationsimpuls om EU-länderna tog sig samman. Och ganska snabbt har vi sett precis det scenariot.