Stockholmsbörsen är efter fre­dagens fall på 0,4 procent nere på sin lägsta nivå på två år. Likadant ser det ut i resten av Europa, där oro för hur skuldkrisen ska lösas får ­placerare att fly riskfyllda investeringar.

I veckan har två teman spelat huvudrollen i det alltmer deprimerade spelet på aktiemarknaden. Ett är skulddrabbade Grekland och bristen på trovärdiga lösningar på landets problem. Det andra är onsdagens budskap från amerikanska centralbanken Federal Reserve.

– De uttalade de sju magiska orden som ingen vågat säga: den globala ekonomin står inför en inbromsning, säger Martin Guri, aktiestrateg på Nordea.

Ämne för säljiver är framför allt banker och i synnerhet franska banker. Frågan är om de har tillräckligt med kapital om Grekland, vilket marknaden tror, skriver ned sina skulder. Troligt är att bankerna måste biffa upp sitt kapital, antingen genom privata aktieägare eller genom att stater går in. På fredagen nedgraderade kreditvärderingsinstitutet Moody’s betyget för åtta grekiska banker, ­vilket gör det dyrare för dem att låna.

– Ingen vet hur det kommer att sluta, säger Martin Guri.

Och det är just ovetskapen som oroar placerarna. Högst på önskelistan just nu står att politikerna tar sig samman och kommer med en samordnad och trovärdig plan på hur krisen ska lösas. Det har lyst med sin frånvaro hittills.

I helgen möts världens ekonomiska ledare i Washington där Världsbanken och IMF håller årsmöte. Ett önskvärt resultat av mötet vore enligt Martin Guri att politikerna först tvingar europeiska banker att kapitalisera sig och sedan skriver av den grekiska skulden, i den turordningen.

– Då kan vi lämna det här bakom oss och koncentrera oss på den underliggande konjunkturen som också har försämrats.

Flera sådana signaler kom på fredagen. Världshandelsorganisationen, WTO, sänkte sina utsikter för världshandeln och Goldman Sachs reviderade ned sina prognoser för ekonomin i USA och euro­området.

Oavsett, förväntar sig den stora ­majoriteten på aktiemarknaden att Grekland måste skriva ned sin skuld.

– Frågan är hur det sker – om omvärlden är med och planerar det eller om det kommer från ­grekerna själva, säger Martin Guri.

Även från officiellt håll kommer nu yttranden som talar för en nedskrivning.

– Jag var länge övertygad om att en konkurs inte är nödvändig, men nyheterna från Aten är inte uppmuntrande, säger Klas Knoot, ledamot i ECB:s beslutande råd, till Het Financieele Dagblad.

Martin Guri konstaterar att den så kallade eventrisken, sannolikheten att något oväntat ska ske, har ökat markant. I den allmänna osäker­heten ligger också oro för spridning till länder som Spanien och ­Italien. Länder som är mycket större och svårare att rädda än Grekland.

– Utgångspunkten på finansmarknaden är alltid att det värsta kan hända.