Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Greklands fortsatta kris får världen att skaka

Internationella valutafondens ordförande Christine Lagarde, till höger, på IMF:s och Världsbankens årsmöte i Washington igår.
Internationella valutafondens ordförande Christine Lagarde, till höger, på IMF:s och Världsbankens årsmöte i Washington igår. Foto: Yuri Gripas / Reuters
Osäkerhet kring skuldkrisen får börsen att åka upp och ner som en jojo. Mest går det ned och fredagen var ännu en mörk dag med minussiffror på slutkontot. Nu sätts hoppet till att politikerna tar sig samman vid helgens ekonomiska toppmöte i Washington.

Stockholmsbörsen är efter fre­dagens fall på 0,4 procent nere på sin lägsta nivå på två år. Likadant ser det ut i resten av Europa, där oro för hur skuldkrisen ska lösas får ­placerare att fly riskfyllda investeringar.

I veckan har två teman spelat huvudrollen i det alltmer deprimerade spelet på aktiemarknaden. Ett är skulddrabbade Grekland och bristen på trovärdiga lösningar på landets problem. Det andra är onsdagens budskap från amerikanska centralbanken Federal Reserve.

– De uttalade de sju magiska orden som ingen vågat säga: den globala ekonomin står inför en inbromsning, säger Martin Guri, aktiestrateg på Nordea.

Ämne för säljiver är framför allt banker och i synnerhet franska banker. Frågan är om de har tillräckligt med kapital om Grekland, vilket marknaden tror, skriver ned sina skulder. Troligt är att bankerna måste biffa upp sitt kapital, antingen genom privata aktieägare eller genom att stater går in. På fredagen nedgraderade kreditvärderingsinstitutet Moody’s betyget för åtta grekiska banker, ­vilket gör det dyrare för dem att låna.

– Ingen vet hur det kommer att sluta, säger Martin Guri.

Och det är just ovetskapen som oroar placerarna. Högst på önskelistan just nu står att politikerna tar sig samman och kommer med en samordnad och trovärdig plan på hur krisen ska lösas. Det har lyst med sin frånvaro hittills.

I helgen möts världens ekonomiska ledare i Washington där Världsbanken och IMF håller årsmöte. Ett önskvärt resultat av mötet vore enligt Martin Guri att politikerna först tvingar europeiska banker att kapitalisera sig och sedan skriver av den grekiska skulden, i den turordningen.

– Då kan vi lämna det här bakom oss och koncentrera oss på den underliggande konjunkturen som också har försämrats.

Flera sådana signaler kom på fredagen. Världshandelsorganisationen, WTO, sänkte sina utsikter för världshandeln och Goldman Sachs reviderade ned sina prognoser för ekonomin i USA och euro­området.

Oavsett, förväntar sig den stora ­majoriteten på aktiemarknaden att Grekland måste skriva ned sin skuld.

– Frågan är hur det sker – om omvärlden är med och planerar det eller om det kommer från ­grekerna själva, säger Martin Guri.

Även från officiellt håll kommer nu yttranden som talar för en nedskrivning.

– Jag var länge övertygad om att en konkurs inte är nödvändig, men nyheterna från Aten är inte uppmuntrande, säger Klas Knoot, ledamot i ECB:s beslutande råd, till Het Financieele Dagblad.

Martin Guri konstaterar att den så kallade eventrisken, sannolikheten att något oväntat ska ske, har ökat markant. I den allmänna osäker­heten ligger också oro för spridning till länder som Spanien och ­Italien. Länder som är mycket större och svårare att rädda än Grekland.

– Utgångspunkten på finansmarknaden är alltid att det värsta kan hända.

Tre scenarier för Grekland

Värst. Grekland ställer plötsligt in betalningarna och går bankrutt

1. Bankerna slås ut

Det inhemska banksystemet slås ut. Utländska banker, som tyska och franska, som lånat ut till Grekland får problem. Ökad oro för att andra skuldtyngda länder går samma öde till mötes ökar.

2. Kredittorka

Bankerna slutar att låna ut pengar. Företag går omkull. Grekerna kan inte ta ut pengar från banken. Konsumtionen rasar. Banker måste stöttas av nytt kapital. En del förstatligas, andra får stöd från EU.

3. Kaos

Ekonomin i både Grekland och euroområdet stannar av. Arbetslösheten stiger. Folkliga protester eskalerar.

Mindre dåligt. Strukturerad nedskrivning av lånen

1. Skuldbördan minskar

Länderna i euroområdet och bankerna är förberedda på att Grekland måste skriva ned sina lån och ställa in betalningar. Greklands skuldbörda minskar.

2. Banker behöver stöd

Den grekiska banksektorn pressas. Stöd krävs från ECB och EU:s nya räddningsfond EFSF. Också andra banker i Europa kan behöva stöd.

3. Fortsatta problem

Svångremspolitiken fortsätter. Landet har fortsatta problem med tillväxten och arbetslösheten förblir hög. Andra skuldtyngda länder lockas också till att få sina skulder nedskrivna.

Minst troligt. Grekland lämnar eurosamarbetet och skriver ned sina lån

1. Drachman återinförs

Kapital flödar ut ur landet. Kapitalkontroller införs. Drachman återinförs och faller som en sten. Inflationen skjuter i höjden. Nya mynt måste präglas och sedlar tryckas.

2. Företag i konkurs

De som inte hann sätta pengarna på bankkonton utomlands får se sina sparpengar falla kraftigt. Grekiska banker kan inte betala sina eurolån och måste få stöd. Företag med lån i euro går i konkurs. Grekisk export en skjuts framåt.

3. Kris för EU

Spekulationer inleds om att fler länder är på väg att lämna euron och att rent av hela eurosamarbetet bryter samman. Även EU och dess inre marknad med frihandel mellan länderna kan vara hotat. Hela Europa drabbas av förtroendekris.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.