– Grekland har potentialen att påverka valutaunionens framtid på ett mycket farligt sätt, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist, till DN.se.

Han är inte ensam om att tvivla på Greklands förmåga att rida ut krisen. Paul Krugman, som mottog Nobels ekonomipris för två år sedan, skriver i en krönika i New York Times (5/5-2010) att han blir mer och mer övertygad om att Grekland kommer att tvingas ge upp euron.

– Jag ska inte säga att jag är övertygad, men jag ser det som en möjlig utveckling. Det åtgärdspaket som man lagt fram är väldigt utmanande, säger Robert Bergqvist.

– Man kan hamna i ett läge där de politiska kostnaderna blir för höga, där det finns en risk för politisk instabilitet.

Ett utträde ur unionen är dock förenat med stora risker, långt utanför landets gränser, menar Robert Bergqvist.

– Om Grekland kliver av valutaunionen och genomför en devalvering så kommer skulderna som man fortfarande har i euro att stiga. Det gör att ett utträde förmodligen måste gå hand i hand med en skuldnedskrivning, säger han.

Och att öppna för den möjligheten är som att öppna Pandoras ask, menar han. Risken är att det uppstår spridningseffekter till andra länder som befinner sig i samma läge.

– Tar man det här steget kan man öppna upp en process som kan äventyra hela valutaunionen, säger Robert Bergqvist.

Oavsett om Grekland skulle klara sig igenom krisen har valutasamarbetet fått sig en allvarlig törn. Förtroendet är skadat och skadorna kommer att ta mycket lång tid att reparera.

Robert Bergqvist anser att Europeiska centralbankens självständighet och trovärdighet har påverkats negativt. Tillväxt- och stabilitetspakten beskriver han som ”död och begraven”.

– De fundament som man har försökt bygga upp valutaunionen på har allvarliga sprickbildningar just nu. De utmaningar som unionen står inför är de absolut största som man haft hittills, säger han.