Greklands regering klarade med knapp marginal förtroendeomröstningen i parlamentet. Nu tornar nästa utmaning upp sig. Ett stålbad ska, trots massivt folkligt motstånd, pressas fram till nästa vecka.
Samtliga 155 ledamöter från det socialistiska regeringspartiet Pasok i parlamentet i Aten ställde sig bakom premiärminister Giorgos Papandreous nya regering.
Men något stöd från övriga grekiska partier i parlamentet blev det inte, så den nationella enighet många efterlyser blev det inget med.
Utgången var väntad och samma knappa marginal antas nästa vecka säga ja till ett grekiskt stålbad med skattehöjningar och neddragningar för 28 miljarder euro. Stålbadet ska kryddas av omstridda privatiseringar för totalt 50 miljarder euro.
Neddragningarna är omstridda och i opinionsmätningar är nu Pasok mindre än största oppositionspartiet Ny demokrati.
Många tvivlar på att regeringens sparbeting går att genomföra, i ett Grekland med en ungdomsarbetslöshet på drygt 40 procent och en recession som nu är inne på sitt tredje år.
På Syntagmatorget i centrala Aten samlas sedan slutet av maj dagligen en brokig proteströrelse, med allt från anarkister till nationalister. Där förenas de i motståndet till krispolitiken.
Regeringen har även landets mäktiga fackföreningsrörelse mot sig. De två största fackförbunden, Adedy och GSEE, har lagom till avgörandet nästa vecka utlyst en två dygn lång storstrejk.
I slutändan handlar allt om vem som får ta notan för Greklands växande skuldberg, nu på 340 miljarder euro. Det motsvarar 150 procent av landets BNP eller drygt 30.000 euro per grek.
Misslyckas Papandreou hotas inte bara Greklands ekonomi av kollaps. Grekland är helt beroende av utländska nödlån sedan drygt ett år och ställer de in betalningarna befarar många att vi slungas in i en krasch av Lehman Brothers-karaktär, som kan leda till att exponerade banker går omkull och en global lågkonjunktur. Lyckas Papandreou blir det till stor del det grekiska folket som får ta smällen.