För inkafolket var guld ”solens svett”. Egyptiska faraoner ville att deras kistor skulle kläs i guld, ty det var ”gudarnas kött”.
Och samtidigt som Moses fick Guds bud på berget Sinai dansade Israels barn runt en guldkalv.
I minst 6 000 år har människan åtrått den skinande gulfärgade metallen, till de styrandes smycken, till gudabilder och till offer.
Eftersom guld värderades så högt blev det också ett betalningsmedel. De första guldmynten lär ha slagits i Lydien, ett kungadöme som låg där dagens Turkiet ligger, för mer än 2 500 år sedan.
Genom årtusenden har guld som betalningsmedel, och värdemätare, bestått. Värdet av valutor mättes mot metallen, faktiskt ända fram till 1971, när USA släppte dollarns koppling till guld.
På senare år har guld blivit alltmer intressant också för småsparare. Sedan hösten 2008 har guldpriset, räknat i dollar per uns, mer än fördubblats. Varför?
Christer Granath är vd för Guldcentralen, en guldbörs med huvudkontoret i Solna. Han tror att skuldkrisen är en stor del av förklaringen. Tilltron till de finansiella marknaderna och till valutor har rasat och därför ökar aptiten på guld, hos privatpersoner, företag och centralbanker.
– Varför tror du annars att Ryssland, Kina och Indien köper så mycket guld de kan få tag på, säger Granath.
Det är klart att han talar i eget syfte. Guldbörsen lever ju på att det finns en handel med guld. Men Guldcentralens omsättning på vad Granath kallar investeringsguld har ökat dramatiskt: från 19 miljoner kronor 2005 till 220 miljoner 2010.
Även om företag också köper guld har andelen privatpersoner ökat kraftigt. För sex år sedan uppskattar Granath att kanske 10 procent av köparna var privatpersoner – i dag utgör de 85 procent.
Förra året toppade guldpriset på 1 900 dollar per uns. Nu står det i runt 1 600 dollar och det finns analytiker som tror att guldpriset har nått sin topp och är på väg ner. Det tror inte Granath.
– Om du räknar in inflationen så låg guldpriset 1980 på över 2 300 dollar i dagens penningvärde, påpekar han.
Eftersom vi ännu inte har sett en bestående lösning på skuldkrisen spår Granath att guldpriset kommer att fortsätta ligga högt, och stiga.
Ändå visar statistiken tydligt att guldpriset varierar också, precis som andra tillgångar (se grafiken ovan). Och i en analys varnar Swedbank för att guld inte är en ”kassaskåpssäker” investering.
Christer Granath håller med.
– Absolut. Alla investeringar man gör är fyllda med risker, säger han.
– Men aktierna du köper kan bli helt värdelösa. Guldet du har finns kvar, och försök övertyga någon om att det kommer att bli värdelöst, tillägger han.
Med tanke på att människor i snart sagt alla kulturer och tider sett guld som något beständigt har han säkert rätt. Guld blir nog aldrig värdelöst. Men inte ens Christer Granath tycker att man ska lägga alla sina besparingar i guld. Tio procent är hans råd.
Och glöm för all del inte vad som hände med kung Midas. Enligt legenden fick han sin önskan uppfylld: allt han rörde vid blev guld.
Till sist kunde kungen inte äta; maten förvandlades till den metall han så hett åtrådde.