Det blir ett formidabelt utdelningsregn över aktieägarna för verksamhetsåret 2011. Två av tre bolag höjer utdelningarna och nära hälften höjer 10 procent eller mer. Utdelningen för 12 av de största folkaktierna blev nära 80 miljarder kronor, visar en sammanställning DN Ekonomi gjort.
Årets bokslutflod håller på att ebba ut och resultatet är kristallklart. Många börsbolag, varav flera tungviktare, överraskade negativt när det gäller vinsterna. I höjda utdelningar slogs det däremot rekord. I snitt höjde de börsbolag som har flest aktieägare utdelningarna med 16 procent.
Sandro Scocco, ekonom på företaget Wisco-analys och tidigare LO-ekonom, är kritiskt till rekordutdelningarna:
– Bolagens utdelningspolitik speglar en alltför stor tillförsikt. Verkligheten är tyvärr betydligt bistrare och det vore bättre att bolagen sparade en del av utdelningarna som buffertar när efterfrågan viker.
Företagens företrädare i landet, Svenskt Näringsliv, passar på frågan.
– Vi har inga, och ska inte ha, några synpunkter. Hur mycket bolagen väljer att dela ut är var och ens ensak, säger presschefen Peter Isling.
De sista månaderna 2011 skvallrar om att det började kärva ute i industrin. Efter nio kvartal med stigande resultat föll vinsterna tillbaka, men inte tillräckligt mycket för att hindra styrelserna att inför vårens stämmor föreslå att aktieägarna ska ha mer i utdelning.
DN Ekonomis genomgång visar att av alla bolag på börsens största lista höjer nästan vartannat bolag utdelningen med 10 procent eller mer.
Trelleborg och JM höjer utdelningen med drygt 40 procent medan Saab och Autoliv höjer 29 procent respektive 28 procent. Investor och Kinnevik kommer över 20 procents höjning och Swedbank sticker ut och mer än fördubblar sin utdelning från 2:10 till 5:30 kronor per aktie. Genomgången visar att årets utdelningar sammanlagt i kronor räknat nästan når upp till rekordåret 2006.
Sandro Scocco konstaterar att när bolagen skulle beskriva verkligheten i avtalsrörelsen var bilden betydligt tuffare.
– Nu syns inget av detta men detta är väl ett sätt för ägarna att ta ut sitt kapital som kompensation för allt man tagit stryk på börsen under fjolåret, säger han.
Svenskarna har mycket sparande i Sverigefonder som kan dra nytta av de höjda utdelningarna.
– Det är förstås positivt. Det är pengar som kommer in i fonden och det gör att andelarna stiger i värde för spararna, säger Pär Bäckman, informationschef på Swedbank Robur, den största aktören på fondmarknaden.
Förutom Sverigefonder som påverkas direkt finns också många stora fonder som har en blandning av svenska och utländska aktier som gynnas. Även blandfonder med inhemska företag i portföljen drar nytta av de utdelningarna.
Sandro Scocco ser en ytterligare fara med den frikostiga utdelningsfilosofin när det gäller den finansiella sektorn.
– Skulle utvecklingen på banksidan gå käpprätt åt fel håll innebär varje utdelad krona från bankerna en risk där skattebetalarna får betala tillbaka utdelningen.