En del av de svenska biståndspengarna går i dag direkt till mottagarländers statsbudgetar. Men nu vill biståndsminister Gunilla Carlsson (M) avveckla den typen av stöd.
I dagsläget får fyra afrikanska länder – Tanzania, Mali, Burkina Faso och Moçambique – svenskt bistånd direkt till sina statsbudgetar.
Totalt handlar det om en knapp miljard kronor som länderna delar på.
Det så kallade budgetstödet är omdebatterat. Samarbetsorganisationen OECD:s biståndskommitté anser att det finns positiva aspekter, såsom ökade resurser till hälsa och utbildning, men regeringen anser ändå att nackdelarna är fler.
Vilka de negativa delarna är går inte Carlsson in på i den publicerade intervjun, men hon vill få igång en avveckling av stödet så fort som möjligt.
– Jag hoppas att vi rätt så snart kan inleda processen med att börja avsluta det men jag vill inte sätta något årtal. Men det här är min ambition för det är också en konsekvens av det tänkande som jag nu har kring den fortsatta biståndsförnyelsen, säger Gunilla Carlsson i Ekots lördagsintervju.
Regeringen kommer inte att försök ändra på hur man gör på EU-nivå utan det slopade budgetstödet gäller bara för svensk del.
Carlsson vill också se en förbättring i hur biståndsmyndigheter och organisationer redovisar hur pengarna används.
Biståndsministern säger att hon vill ha mindre prat och mer handling från organisationerna.
– Det är kurser, konferenser, resor och prat, prat, prat. Det är ju denna pratbluff som behöver avslöjas, säger hon och förtydligar hur arbetet i stället ska bedrivas.
– Inte med dialog, inte med resor och konferenser, snack, prat. Utan med action.