Studsvik, med en årsomsättning på 1,3 miljarder kronor, verkar inom den kontroversiella kärnkraftsindustrin, där jordbävningen i Japan skapat en förnyad debatt kring branschen. Bolaget erbjuder tjänster till kärnkraftsbolag inom avfallshantering, avveckling, teknik- och underhåll samt driftoptimering och har över 60 års erfarenhet.

Kärnkraften står idag för cirka 15 procent av världens elproduktion. Före katastofen i Japan bedömde det internationella atomenergiorganet IAEA att den siffran kommer att dubblas till år 2030. Många länder strävar efter att minska sitt beroende av fossila energikällor som olja, kol och gas och ett ökat fokus på klimatpåverkan förstärker denna trend. En utbyggnad är gynnsam för Studsvik.

Idag finns det 440 reaktorer i drift runt om i världen, varav en fjärdedel i USA. Ytterligare drygt 60 reaktorer är under uppbyggnad, där Kina och Ryssland är största investerare med 27 respektive 11 reaktorer under konstruktion. Därtill finns det planer på att bygga 475 nya reaktorer de kommande 8-15 åren runt om i världen, där Kina står för 160 stycken av dessa, följt av Indien och Ryssland. Nu återstår att se om dessa planer fullföljs efter katastrofen i Japan.

Oavsett hur det blir med utbyggnaden finns det en stor marknad för Studsvik. Bolaget kan till och med få fler affärer när lärdomar ska dras av händelserna i Japan. Runt en tredjedel av världens 440 reaktorer är dessutom över 30 år gamla. Slitage medför att komponenter och material behöver bytas för att upprätthålla god säkerhet och effektiv drift.

En annan viktig tillväxtdrivare i Studsvik är den stora mängden avfall som väntar på att tas om hand. Behovet av service, reparationer och investeringar kommer således att öka med tiden.

Kort sagt har Studsvik en verksamhet som ligger rätt i tiden. Även om det aldrig mer skulle byggas fler kärnkraftverk finns det en stor marknad under många decennier framöver.