– Dagens gymnasieskola lever inte upp till de krav på kvalitet och konkurrenskraft som företagen eller eleverna har rätt att ställa, säger Kristina Scharp som är chef för skola och utbildning på Svenskt Näringsliv.
DN Ekonomi har ringt till de stora branschorganisationerna i näringslivet för att höra hur nöjda deras medlemsföretag är med den kompetens som elever har när de går ut gymnasieskolan.
Av 28 tillfrågade organisationer var det bara fyra som ansåg att gymnasieskolans undervisning levde upp till kraven på kvalitet och kompetens. De övriga 24 angav att företagen hade problem med att eleverna inte har den kompetens som behövs för att börja jobba.
Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, SHR, var ett av de mest kritiska förbunden.
– Över 140 gymnasieskolor har vårt program. Det är alldeles för många. Det finns skolor som fungerar bra, men på alltför många håll är kvaliteten låg. Det finns inte tillräckligt många kompetenta lärare. I slutändan kan det handla om en kock som behöver mycket handledning när han väl ställer sig i köket, säger Mats Hulth, vd för SHR.
Svensk Handels medlemsföretag hade ett lågt förtroende för gymnasieskolan.
– När vi frågar företagen hur väl de tycker att handelsprogrammet fungerar blir betyget klart underkänt. På en skala upp till fem fick handelsprogrammet betyget 1,8. De rekryterar lika gärna från, till exempel, samhällsprogrammet, säger Fredrik Voltaire, chef för utbildning och forskning på Svensk Handel.
Plast- & Kemiföretagen upplever att det är svårt att få skolorna att hänga med i det som händer i branschen.
– Utbildningen ligger efter. När eleverna kommer ut besitter de gammal kunskap, säger vd Magnus Huss.
Inom byggbranschen finns en kompletterande utbildning efter gymnasiet.
– Vi anser att man inte blir en skicklig yrkesman när man bara går byggprogrammet, man behöver komplettera, säger Lars Tullstedt ansvarig för kompetensförsörjning inom Sveriges Byggindustrier.
Svenskt Näringsliv har undersökt konsekvenserna av företagens rekryteringsproblem och kommit fram till att tillväxten hämmas när företagen inte kan öka sin produktion som de tänkt. Och svårigheterna att rekrytera innebär hårdare belastning på befintlig personal.
De flesta av branschorganisationerna hade liten tilltro till Jan Björklunds nya gymnasieskola som presenterades i slutet av april. I den ska bland annat yrkesprogrammen fokusera mer på yrkesämnen och näringslivet ska ges mer inflytande.
Men Kristina Scharp på Svenskt Näringsliv är mer positiv till den nya gymnasieskolan.
– I dag finns ett stort problem med matchningen mellan elevernas kunskap och företagens efterfrågan. Jag tror att den nya gymnasieskolan kommer att förbättra kvaliteten väsentligt.