På torsdag i nästa vecka kommer Riksbankens räntebesked, tillsammans med en ny penningpolitisk rapport. Allmänt väntas att reporäntan hålls oförändrad på 0,25 procent. Det viktiga blir vad som sägs om framtiden: När ska räntehöjningarna komma?
Hittills har Riksbanken presenterat en räntebana där reporäntan ligger på nuvarande nivå fram till nästa höst. Under de följande två åren väntar sedan en brant uppgång till 4,0 procent, en nivå som nås på hösten 2012.

Riksbankschefen Stefan Ingves brukar betona att räntebanan är en prognos, inte ett löfte. Det står Riksbanken fritt att ändra sig, även om man har ställt i utsikt att reporäntan ska förbli lika låg under ännu ett år.

Nuvarande marknadsräntor visar också att många inte litar på Riksbanken, utan tror att den första räntehöjningen kommer tidigare under nästa år.

Frågan är vilka skäl som Riksbanken i så fall skulle anföra. Det går inte att hänvisa till inflationen, som håller sig stabil och inte är något problem. I stället måste man välja ett bredare synsätt och, bland annat, peka på uppgången i bostadspriserna.

En sådan förändring i upplägningen av penningpolitiken tycks vara på väg, i Sverige som i andra länder. Efter de senaste årens kris finns anledning även för Riksbanken att ta större hänsyn till riskerna för nya finansbubblor.

Alla centralbanker funderar på detta, men tankearbetet tar tid och någon snabb omställning är inte att räkna med. Det kanske heller inte är så bråttom. I Sverige verkar risken för en ny finansbubbla inte akut, även om hushållen lånar allt mer och ökningen av bostadspriserna går i snabbaste laget.

Det beror på att ekonomin i övrigt ännu är så djupt nedtryckt, till följd av krisen. Därför oroar sig inte Riksbanken alltför mycket över de stigande bostadspriserna. Man vill ändå inte höja reporäntan när näringslivet går knackigt, arbetslösheten ökar och hushållen är försiktiga med att konsumera.