Det är tidig morgon på Centrum för klinisk prövning av livsmedel, KPL, i Uppsala. Försökspersonen Irma Wennlöw har just ätit frukost, te och ostmackor.
En sjuksköterska sätter en kanyl i Irmas arm för att se om brödet påverkat blodsockerhalten. Lever brödet upp till förväntningarna kan det göra snudd på underverk för hälsan hos den viktigaste målgruppen: människor som har åldersdiabetes eller riskerar att få.
- Det smakar precis som vanligt surdegsbröd. Gott, säger Irma Wennlöw.
Functional food, eller mervärdesmat som det också kallas, är livsmedel som genom tillskott eller nya tillverkningsmetoder fått hälsofrämjande, dokumenterade egenskaper.
Det är inte hälsokost och inte läkemedel - men någonstans i gränslandet till båda områdena. Hur stort som helst i Japan, där varuhusen har speciella avdelningar för produkterna och där en burk med shiitakesvampdryck går på tusen kronor, och i USA där tillväxttakten är 25 procent om året.
I Finland satsar staten nära 500 miljoner kronor på utveckling av mervärdesmat i hopp om att förbättra folkhälsan.
I Sverige har utvecklingen gått trögt. Livsmedelsbranschen förklarar konsumenternas svala intresse med att det varit förbjudet att marknadsföra produkternas egenskaper. För att komma runt problemet har man börjat samarbeta med forskarvärlden. Förhoppningen är att kliniska prövningar och märkning av produkterna ska öka kundernas förtroende och köpvilja.
I september fick den första produkten en stämpel från branschföreningen SNF, Swedish Nutrition Foundation, och fler är under bedömning. Stämpeln betyder att produktreklamen får innehålla så kallade hälsopåståenden. För första gången är det okej att skriva att en produkt till exempel "utjämnar blodsockernivån efter måltid".
Två nystartade forskarcentrum utför testen som krävs för att få ansöka om stämpeln, KPL i Uppsala och Functional Food Science Center i Lund.
Den nya maten testas på liknande sätt som läkemedel. Testen pågår ofta under flera månader och med flera grupper av försökspersoner. Irma Wennlöw får äta ett "placebobröd" vid hälften av testtillfällena. Noggrannheten gör testen dyra för företagen som får räkna med att betala uppemot en miljon kronor.
Birgitta Sundberg är ställföreträdande chef för KPL och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Många företag ringer till henne och vill testa sina produkter. Några tycker att det är för dyrt. Andra inser att en klinisk prövning inte skulle ge önskat resultat, utan tvärtom avslöja en värdelös produkt.
- De vill berätta om sina "kanonprodukter". Nyligen var det en man som ville få en sexdryck undersökt. Det var något han själv kokade ihop med lite aminosyror som skulle öka lusten, säger Birgitta Sundberg.
Mervärdesmaten riktar in sig på fetma, hjärt-kärlsjukdomar, mag-tarmsjukdomar, benskörhet och åldersdiabetes. På gång är forskning om livsmedel som förhöjer koncentrations- och prestationsförmåga.
Det handlar alltså främst om vår tids största folksjukdomar, som till stor del är kostrelaterade.
Och när vi slarvar med maten - i västvärlden är var femte person överviktig, antalet svenskar med åldersdiabetes fördubblas varje år - ser branschen en öppning för mervärdesmat.
Kritiker menar att den nya maten är onödigt dyr och kan ersättas med bra, vanlig mat.
Det är kritik som Birgitta Sundberg tar lätt på.
- Det verkar ju som om folk är beredda att betala hur mycket som helst för att gå ned i vikt, i stället för att ändra sin kost.
Irma Wennlöw, som tar igen sig efter blodprovet, är övertygad om att mervärdesmat är bra. Det är inte för att få gratis frukost och några hundringar som hon går upp i ottan, utan för att göra en insats för forskningen.
- Det här är ett viktigt område. Nu när man hör så mycket om krisen i vården så gäller det att man själv gör så mycket man kan för att inte hamna på sjukhus, säger hon.
- Jag tror att man själv måste se till att vårda hälsan. Om det blir lättare med functional food så är det bra.
Mat i stället för piller, det tror hon starkt på. Men efter bara ett testtillfälle av flera, har hon svårt att uttala sig om brödets påstådda blodsockerutjämnande egenskaper fungerar.
- Jag blir trög i magen av det, det är det enda jag märkt av, säger Irma Wennlöw.