EU-kommissionen hade föreslagit en minskning med 79 procent. Men en så kraftig minskning var oacceptabel för de berörda medlemsstaterna. I princip skulle det vara en dödsstöt för det småskaliga fisket.

Nu blev kompromissen att kvoterna dras ned med 51 procent, vilket den svenska regeringen är nöjd med.

Sverige anser, till skillnad från flera andra länder, att läget för laxen nu är så besvärligt att en rejäl minskning är nödvändig, även om det blir tufft för småfiskarna.

Ett problem med laxfisket är att tjuvfisket är mycket utbrett. Det gör att det blir svårt att veta vilken effekt en neddragning av kvoten egentligen får. Om det ändå dras upp en massa lax som inte rapporteras blir det ändå svårt för beståndet att repa sig.

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) har skrivit till EU:s fiskerikommissionär Maria Damanaki för att få henne att ta itu med problemet. Nu blev det en deklaration från mötet i Luxemburg som uppmanar länderna att öka kontrollerna och angripa tjuvfisket.

För ett par år sedan tog EU i med hårdhandskarna för att freda torsken mot polska tjuvfiskare, vilket gav önskat resultat.

Torsken lyfts ofta fram som ett lyckat exempel på att det går att vända en negativ trend, bara man har en plan och anstränger sig. Torskkvoterna för nästa år kommer att öka med upp till 15 procent.

Trots att Sverige gillar beslutet om laxkvoterna röstade Erlandsson nej till beslutet om Östersjökvoterna som helhet. Det beror på missnöje med sillkvoten väster om Bornholm. Den tillåts nu öka med 32 procent, trots att de vetenskapliga råden rekommenderar en minskning med 2 procent. Kvotökningen kan få negativa konsekvenser när sillkvoten för Skagerrack och Kattegatt ska beslutas senare i år, vilket direkt berör svenska fiskare.