Det är ingen överraskning att Johan Björkman lämnar posten som ordförande i Tredje AP-fonden, däremot är sättet det sker på ovanligt. Eller rättare sagt kanske typiskt för Johan Björkman.
De flesta med uppdrag som kan ses som "i statens tjänst" hade nog självmant valt att kliva av, antingen temporärt eller för gott, om de hade varit föremål för förundersökning på det sätt som Johan Björkman är.
Men det gör inte Johan Björkman. Han låter i stället regeringen hålla i den yxan, väl medveten om att det hade varit bekvämare för denna om han hade Det är också typiskt att han säger nej till att bara kliva av under tiden som undersökningen pågår. Johan "valt" att ställa sin plats till förfogande.
Det är också typiskt att han säger nej till att bara kliva av under tiden som undersökningen pågår. Johan Björkman krusar ingen och han går sin egen väg, vilket för övrigt är två av de egenskaper som hans uppdragsgivare vill ha.
Å ena sidan kan man tycka att det försämrar bilden av Björkman att han inte avgår frivilligt och därmed banar för rubriker som "Regeringen sparkar misstänkt finansman", å andra sidan tycker han kanske att uppmärksamheten inte kan bli värre än vad den är.
Och eftersom han anser att han gjort inte något fel, utan tvärtom ett bra jobb som ordförande i AP-systemet, så ser han inget skäl att avgå.
Enligt departementet har inte Johan Björkman informerat om att misstankarna inte bara gällde insiderbrott utan också hade en skattedel. Är det korrekt, så borde Björkman ha tagit upp den saken.
I och för sig hade han knappast kunnat/fått sitta kvar som ordförande i Tredje AP-fonden i alla fall, men att inte informera är säkert inget som förbättrade relationerna med den politiska världen. Men återigen, det är i så fall typiskt Johan Björkman att göra på det här sättet.
Man kan också undra vilket som är viktigast för regeringen; är det att Johan Björkman är misstänkt för skattebrott, eller att medierna skriver att han är det?
Enligt uppgifter från departementet har ju vetskapen om skattemisstankarna funnits "under några dagar", men det var alltså först när DN i helgen började skriva om att polisens utredning riktats mer mot skattefrågan och DI i går hävdade att han var delgiven misstanke om detta som regeringen agerade.
Och då blev det desto mer bråttom, Björkman får ju avgå redan innan regeringsbeslutet att han ska göra det har tagits.