Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Han vill avslöja Ericssons misstänkta mutor

Amerikanska finansinspektionen är på väg att få dokument som kan bli mycket kostsamma för Ericsson. Den tidigare Ericssonanställda Liss-Olof Nenzell är redo att lämna handlingar till myndigheten, som enligt honom avslöjar företagets olagliga betalningar.

Ericsson riskerar mångmiljardböter. Bolaget tillbakavisar allt.

Vid Stockholsmbörsens öppning idag föll aktien med 3,4 procent.

I Washington förbereder sig två advokater, specialiserade på korruptionsbrott, på att lämna över ett omfattande material till amerikanska finansinspektionen som visar svenska telekomjätten Ericssons metoder för att få affärskontrakt. Underlaget har de fått av Liss-Olof Nenzell, tidigare anställd hos Ericsson i Schweiz.

Amerikanska finansinspektionen, SEC, har de senaste tre åren i hemlighet undersökt det system som Ericsson hade i slutet av 1990-talet för att betala sina handelsagenter runt om i världen.

När en amerikansk myndighet griper in kan det bli mycket kännbara böter för bolagen. Det har bland annat Telia märkt av. Tidigare i höstas krävde amerikanska och holländska myndigheter att Telia betalar 1,4 miljarder dollar, drygt 12 miljarder kronor, för sina korrupta affärer i Uzbekistan. Det är mer än Telias årsvinst för 2015.

Inlagan som de två advokaterna förbereder handlar om Ericssons betalningssystem 1998–2001. Enorma belopp flödade från bolagets huvudkontor i Sverige via Zürich till hemliga mottagare runt om i världen. Liss-Olof Nenzell var stationerad i Zürich och en av nyckelpersonerna i betalningssystemet.

– Jag gjorde bara vad cheferna i Stockholm sade åt mig att göra, men tyckte det var obehagligt. Det här systemet var uppbyggt för att Ericsson skulle kunna dölja att man fick affärskontrakt tack vare olagliga betalningar och det var ibland inga trevliga personer man hade att göra med, säger Liss-Olof Nenzell.

Han och andra Ericssonanställda träffade bland annat agenter eller deras ombud på flygplatsen i Zürich och lämnade över stora mängder kontanter. En grupp ryska handelsagenter fick till exempel 18 miljoner kronor. Till en början stod Nenzell som förvaltare av ett bankkonto i Zürich. Sedan tog en schweizisk advokat över betalningssystemet.

Det här systemet var uppbyggt för att Ericsson skulle kunna dölja att man fick affärskontrakt tack vare olagliga betalningar och det var ibland inga trevliga personer man hade att göra med.

Liss-Olof Nenzell säger till DN att han försökte dra sig ur sina uppdrag och uppmärksamma andra inom Ericsson på att vad bolaget höll på med förmodligen var brottsligt.

– Men det viftades bort och de hotade mig med arbetsrättsliga åtgärder om jag inte fullföljde mina uppgifter.

En del av Ericssons pengaslussande blev känt för omvärlden när en missnöjd italiensk handelsagent avslöjade upplägget för Expressen hösten 2000. Det ledde till att skattemyndigheten och Ekobrottsmyndigheten, EBM, började granska Ericsson.

Varför berättade du inte vad du visste för EBM?

– Jag blev först förhörd i Schweiz och där sade jag att jag trodde att det var korrupta pengar. Hade jag fått direkta frågor av EBM hade jag även gjort det i Sverige.

I materialet som de amerikanska advokaterna har fått finns bland annat instruktioner om hur pengarna ska betalas ut och schema över hur betalningssystemet är uppbyggt. Underlagen har Liss-Olof Nenzell sparat för att ”skydda sig själv”, som han säger till DN.

– När Expressen publicerade sina artiklar fick jag order av Ericsson att förstöra allt underlag i Schweiz, men jag gjorde inte det. Det mesta sparade jag för att kunna visa att det inte var jag som hittat på och låg bakom systemet. Dessutom är det olagligt att förstöra sådana dokument.

Liss-Olof Nenzell slutade på Ericsson i början av 2000-talet. Bolaget har anklagat honom, några andra tidigare anställda och en schweizisk advokat för att ha försnillat stora belopp. Ericsson stämde bland annat Nenzell i Schweiz och krävde tillbaka miljonbelopp, men fallen mot honom är nedlagda.

Foto: Niclas Ryberg

När Liss-Olof Nenzell reste i USA 2012 sökte han upp amerikanska finansinspektionen SEC. Han fick möta en företrädare för myndigheten och berättade då vad han visste om Ericssons betalningssystem.

Varför berättade du först då för SEC?

– I början av 2010-talet började medierna rapportera om flera korruptionsfall, bland annat Siemens, och jag såg paralleller med Ericsson. Jag hoppades att Ericssons höga chefer själva skulle komma till sans och lägga alla kort på bordet. Nu vill jag inte vänta längre.

DN har sökt hans advokater i USA, men ärendet verkar vara i ett känsligt läge och de vill inte lämna några kommentarer.

Foto:

Ericsson tillbakavisar alla påståenden om mutor. Företrädare för företaget vill inte låta sig intervjuas. I ett mejl skriver en talesperson att företaget flera gånger redogjort för betalningssystemet World Commission Scheme (WCS).

”Vi har inte funnit fakta som styrker att mutor skulle ha betalats ut. Vi kan också konstatera att WCS genomlystes av svensk domstol i samband med åtal för försvårande av skattekontroll”, skriver talespersonen.

Talespersonen påpekar att såväl tingsrätt som hovrätt frikände samtliga åtalade.

– Vi kan inte garantera att enskilda anställda aldrig har, eller kommer att, agera i strid med vår affärsetiska kod. Vad vi kan göra är att se till att vi alltid vidtar åtgärder när vi har information som påvisar olämpliga beteenden. Ericsson har nolltolerans mot korruption och mutor och arbetar seriöst med dessa frågor.

Till skillnad från Telia dröjde Ericsson flera år med att skriftligt gå ut med information om att amerikanska myndigheter ställt frågor till bolaget. Det kom först i juni i år i ett pressmeddelande efter att Svenska Dagbladet och andra medier rapporterat om misstänkt korruption.

”Ericsson redogör inte för förfrågningar från myndigheter eftersom det skulle kunna störa eller påverka myndigheternas arbete”, skriver talespersonen.

Bakgrund.
  • 1996–1997 gör Skattemyndigheten en revision hos Ericsson. Myndigheten kritiserar hur ersättningen till handelsagenter redovisas och uppmanar Ericsson att se över sina rutiner.
  • 1998–2001 använder därför Ericsson ett nytt system för att förmedla betalningar till handelsagenterna, World Commission Scheme (WCS).
  • Oktober 2000 börjar Expressen publicera uppgifter om WCS-systemet. En italiensk affärsman träder fram och säger att han varit bulvan för bolagets betalningar. Svensk åklagare inleder en utredning och företrädare för Ericsson söker upp Ekobrottsmyndigheten (EBM), lämnar över material och ger sin syn på Expressens artiklar.
  • Februari 2001 gör Skattemyndigheten en ny revision hos Ericsson och hittar 33 bolag, utöver italienarens, som varit betalningsförmedlare åt telekomjätten. Upptäckten gör att Ericssons taxering omprövas och skattemyndigheten kräver nästan 800 miljoner kronor mer i skatt.
  • Februari 2002 brottsanmäler skattemyndigheten Ericsson till EBM. I mars inleder åklagaren Lage Carlström en förundersökning.
  • 2002–2003 gör Ericsson så kallade självrättelser hos skattemyndigheten och begär att få betala mer skatt för inkomståren 1999 och 2000.
  • 2002–2004 pågår förundersökningen. Lage Carlström blir kontaktad av en schweizisk kollega som också inlett en förundersökning på grund av märkliga penningtransaktioner i storbankens UBS, som rör Ericsson.
  • April 2005 åtalas sju personer knutna till Ericsson för försvårande av skattekontroll, ett grovt brott. Åklagaren anser att fakturor på cirka 3,4 miljarder kronor från minst 33 betalningsförmedlare är falska och använts för att dölja andra utbetalningar. Ytterligare en person åtalas i december.
  • Mars 2006 inleds rättegången i Stockholms tingsrätt. Den italienska affärsmannen dyker inte upp när det är hans tur att vittna.
  • December 2006 frias de åtalade. Tingsrätten tror på deras berättelse att det handlar om normala affärstransaktioner. Åklagaren överklagar domen mot fem av männen.
  • Juli 2008 frias de av en oenig Svea hovrätt. Två nämndemän vill döma en tidigare ekonomichef för skattebrott.
  • 2012 kontaktar tidigare Ericssonanställda Liss-Olof Nenzell amerikanska finansinspektionen SEC för att berätta vad han vet om betalningssystemet.
  • Mars 2013 börjar SEC ställa frågor till Ericsson om misstänkt korruption. Bolaget är börsnoterat i USA så man måste följa amerikansk lagstiftning.
  • Juni 2016: Ericsson bekräftar att sju personer, anställda eller tidigare anställda, är misstänkta för korruptionsbrott i Grekland. Affärerna avslöjades av Sveriges Radio två år tidigare.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.