Ekonomi

Handelshögskolans ensamma kvinnor

Personliga berättelser som ger en större bild. Tio kvinnor från Handelshögskolan i Stockholm beskriver hur de har upplevt den manliga bastionen.
 På internationella kvinnodagen den 8 mars släpps deras antologi.

En vinterdag år 2015 stirrade forskarna Jenny Lantz och Linda Portnoff på den uppdaterade jämställdhetsplan som Handelshögskolan i Stockholm lagt upp på sitt intranät. Där stod: ”målet att ha 20 procent kvinnor som professorer år 2020 kvarstår”.

Endast tre av 35 professorer på Handelshögskolan är kvinnor.

Jenny Lantz och Linda Portnoff blev så frustrerade över det futtiga målet att de bad sina kvinnliga kolleger att skriva texter om sina strategier i den här mansdominerande miljön. Gensvaret blev stort.

– Det fanns en stor lust att skriva av sig, men också en rädsla bland vissa. En rädsla för repressalier och att bli ifrågasatta av chefer för om de verkligen beskrivit sina upplevelser på rätt sätt, säger Jenny Lantz.

De räddhågsna vågade inte vara med. Men tio kvinnor, som är eller har varit forskare och lärare på Handelshögskolan på 2000-talet, har skrivit varsitt kapitel i boken ”179 år av ensamhet”. Albert Bonniers förlag släpper den på internationella kvinnodagen, den 8 mars.

Titeln syftar på de år kvinnorna sammanlagt har studerat och arbetat på Handels. Samtidigt alluderar den förstås på Gabriel García Márquez mästerverk från 1967, ”Hundra år av ensamhet”.

De båda böckerna har ensamheten gemensamt, i Márquez fall den lilla isolerade colombianska byn Macondo och för kvinnornas del deras känsla av utanförskap på den mansdominerade skolan.

Men medan Nobelpristagaren Gabriel García Márquez fångar läsaren med sitt språk och sin magiska realism är kvinnornas texter enkla och dokumentära. De redogör, mer eller mindre personligt, för sina upplevelser på Handels.

– Texterna synliggör en kultur där kvinnor, och kvinnors erfarenhet, osynliggörs. Det är en väldigt bra beskrivning av mäns homosocialitet, alltså mäns orientering mot män, och hur den slår mot kvinnor, säger Jenny Lantz.

Flera scener beskrivs i detalj av författarna, bland annat slänger berusade män flera gånger av sig alla kläder och springer omkring nakna, till exempel på en nollning och ett cocktailparty.

Professor Anna Wahl, som är expert på genus, organisation och ledning, beskriver i sitt kapitel hur hon som student på Handelshögskolan drogs in i en förlamande tystnad.

Wahl berättar även hur hon lämnade skolan för att lärosätet inte stod upp för henne när hon och hennes forskning var under hård attack i boken ”Elitfeministerna” samt i debattinlägg, tidningsartiklar, radio, tv och på nätet. Som om ledningen skämdes för henne.

Droppen kom när hon nattade sin yngste son och han sa: ”Du behöver väl inte gå till NK?”. Han var rädd att hon skulle drabbas av samma våld som den tidigare utrikesministern Anna Lindh.

Sedan år 2005 verkar hon på Kungliga tekniska högskolan.

– Boken beskriver det som verkligen händer i vardagen. Om man har svårt att förstå varför det är komplicerat att bryta starkt mansdominerade arenor kan man läsa den här boken, säger hon.

Lin Lerpold, tillförordnad professor på Handelshögskolan, skriver i boken att hon skäms för sin tidigare tystnad. Eftersom skolans studenter ofta går vidare till toppjobb har hennes tystnad ”bidragit till att forma det svenska näringslivet som det ser ut i dag”.

Frågan är hur boken kommer att tas emot på Handelshögskolan. Alla är inte glada då den bristande jämställdheten kritiseras.

När Dagens Nyheter för ett par månader sedan skrev om sexismen på Handelshögskolan gick många på skolan i försvarsställning. Artiklarna handlade bland annat om att studenter använt ord som ”hora” och ”prostituerad” i en skrift om kvinnliga kandidater i valet till studentkåren samt om ett misstänkt diskrimineringsärende som kastade en skugga över rektor Lars Strannegård.

Hela 232 kvinnliga studenter och alumner från Handelshögskolan vände sig emot mediernas, främst DN:s, publiceringar i en debattartikel på Veckans Affärers nätsajt. De hävdade att Handelshögskolan inte skilde sig från andra delar av samhället och att de inte ville framställas som offer.

– Studenterna är väldigt rädda för sådant där. De vill inte att någon kastar en skugga över skolan. Så är det ofta på mansdominerade skolor och företag, att många är mer rädda för att mediebilden ska skada än de är för själva sexismen, säger Jenny Lantz.

– I sådana här miljöer orienterar sig även kvinnor mot män och är livrädda att hamna i en offerroll. När det gäller oss författare av boken är det väldigt tydligt i våra texter att ingen av oss är offer, utan vi är verkligen aktörer, fortsätter hon.

Rektor Lars Strannegård påpekar att skolan har en jämställdhetsplan, att all personal måste gå en normkritisk utbildning och att tillsättandet av fasta tjänster numera är transparent. Ändå förekom alltså sexism inför senaste kårvalet.

– Det kommer allt fler professorer som är kvinnor, men att det är för få kvinnor är ett problem inom ekonomiska ämnen, säger Lars Strannegård.

Vad tycker du om boken?

– Jag blir ganska nedslagen. Det är drabbande läsning.

Tisdag den 8 mars
”179 år av ensamhet”

Antologin ”179 år av ensamhet” släpps på Albert Bonniers förlag på internationella kvinnodagen.

Tre citat ur boken

”Under en teambuilding valde en del manliga, 
seniora 
kolleger att mingla på cocktailpartyt helt nakna, och jag har tagit emot ett flertal oönskade omdömen om hur sexig jag är och hur sexiga mina kläder är.”
Lin Lerpold, tillförordnad professor, Handelshögskolan

”När det var kårval och bland andra det nyinrättade jämställdhetsombudet skulle väljas, förekom det valaffischer där ett antal av bokstäverna var extra feta. Tillsammans bildade de ordet 
F-I-T-T-A.”
Pia Höök, global chef för 
mångfaldsarbete, Skanska

”Mitt allra första år som lärare på skolan undervisade jag en grupp killar som lämnade in en uppgift med en porrliknande bild på framsidan med mitt namn på.”
Emma Stenström, docent, Handelshögskolan