Sju euroländer och tre EU-länder som inte använder euro, bland dem Sverige, får toppbetyg som låntagare. I botten ligger Grekland. Även bland andra Portugal och Ungern ligger risigt till. DN.se har hela listan.
De tre stora instituten för kreditvärdering Standard & Poor’s, Moody’s och Fitch vänder sig till långivare och sätter betyg på både företags och staters förmåga att betala tillbaka sina lån. Nedan kan du se hur alla EU-länder ligger till.
Du kan också här intill se vilka räntor som krävs av länderna – ju sämre kreditbetyg, desto högre ränta.
Betalningsförmågan anges utifrån en skala, där AAA är det högsta betyget och C är det lägsta. Det finns också en ännu lägre notering, D, som betyder att landet ställt in betalningarna, dvs är bankrutt.
Betygen mellan topp och botten anges på lite olika sätt av de tre instituten, men gemensamt är att skalan faller från A till C via B.
Definitionen på AAA-betyget är ”Extremt stark förmåga att möta finansiella åtaganden” (Standard & Poor’s), ”Minimal kreditrisk” (Moody’s) och ”Lägsta farhåga för bankrutt” (Fitch).
Definitionen på C-betyget är ”Synnerligen sårbar” (Standard & Poor’s), ”Små utsikter att få in utbetalade lån” (Moody’s) och ”Bankrutt är omedelbart förestående eller oundviklig” (Fitch).
Som framgår av grafiken här ovan är det Tyskland som får betala den lägsta räntan bland euroländerna när ett lån ska tas upp med lång betalningstid. I hela EU är det Sverige som har lägsta långräntan.
Det beror på att de som lånar ut (köper statsobligationer) just nu tror att Tyskland och Sverige är de länder som har störst möjligheter att betala tillbaka sina lån i tid, även på lång sikt.
I de mest pressade euroländerna talas oftare än själva räntenivån om skillnaden mellan det egna landets långränta och den tyska långräntan, som är den viktigaste i eurozonen.
Ett av kraven för att få delta i EU:s valutaunion är att inget lands långränta får vara mer än två procentenheter högre än genomsnittet i de tre länder som har den lägsta räntan. Räntor som ligger nära varandra är ett av de viktigaste tecknen på ekonomisk sammanhållning, något som är nödvändigt för att flera länder långsiktigt ska kunna ha samma valuta.
Det är länge sedan räntekravet uppfylldes. Glappet mellan de högsta och de lägsta räntenivåerna är enormt. Enligt EU:s egna regler borde egentligen inget euroland i dag få ha en långränta över 4,28 procent, men hela 6 av 17 euroländer har det.
De övriga kraven på eurointräde har också brutits under lång tid och av de flesta euromedlemmar. Statsskulden får vara högst 60 procent av BNP och underskottet i de offentliga finanserna högst 3 procent av BNP. Detta klarar bara en handfull länder av i dag. I fjol missade dessutom hela 11 länder inflationsmålet.
Sverige kan alltså i dag låna upp pengar till rekordlåga räntor. Men det var annat under 1990-talskrisen. När tioårsräntan var som högst mellan augusti 1994 och april 1995 låg den på drygt 11 procent, det vill säga samma nivå som Portugal har i dag.