Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Här är de nya sedlarna

I dag presenterades landets nya sedlar och mynt. Riksbanken har beslutat att förnya motiven och nytt är också att vi får en 2-krona och en 200-kronorssedel.

I dag under en pressträff avslöjade Riksbanken vilka nya ansikten och teman som ska pryda landets sedlar och mynt.

Varför görs den här förändringen nu?

– Utformningen av sedelserien som vi har i dag är ganska gammal. Den är från mitten av 1980-talet och att vi gör om sedelserien nu är att vi behöver se över sådana saker som bland annat säkerhetsdetaljer. En del mynt är också förhållandevis tunga och det kan behöva åtgärdas, säger Susanne Meyer pressekreterar på Riksbanken.

Första steget i utfasningen av sedelserien skedde i samband med att 50-öringen slutade gälla den 31 mars 2010. Några månader senare, den 31 september 2010, var sista dagen som 50-öringen accepterades som betalningsmedel.

Under presskonferensen där de nya sedlarna och mynten presenterades uppgav Riksbanken att besluten om utseendet tagits i full enighet. Arbetet med att ta fram den nya sedelserien påbörjades redan 2008.

– Vi har denna gång försökt att skapa ett helhetsgrepp om sedlarna och ett helhetsgrepp om mynten, sade Johan Gernandt, riksbanksfullmäktiges ordförande.

Så hur kommer sedlarna att se ut? Jo, en nyhet är att alla sedlarna kommer att bli något längre framöver. Den kommande 200-kronors sedeln blir lika stor som dagens 100-kronors sedel.

Sedlarna kommer fortsätta att tryckas på bomullspapper och sedlarna kommer att bli något tjockare än i dag. Sedlarna kommer att förses med ett särskilt koppartryck vilket ska förenkla för synskadade. Ett färgskiftande tryck i de kommande sedlarna kommer att ersätta dagens "metallband" som säkerhetsdetalj.

Vi behåller dagens färger på sedlarna. 200-kronorssedeln blir grön, sade Christina Wejshammar, chef för enheten för kontantförsörjning på Riksbanken.

Vi kommer inte att ha några silverfärgade mynt i framtiden, utan materialen i mynten blir kopparpläterat stål och den legering som används i dagens tiokronor. Det är för att undvika nickel i mynten.

Tidigast år 2014/2015 kommer de nya sedlarna och mynten finnas ute.

Mynten kommer även i framtiden att prydas av landets statschef, detta bygger på en lång tradition som kommer att behållas. Två teman har styrt i utformningen av utseendet berättar riksbanksfullmäktige.

Valet motiveras med: att det ska vara personer som gjort insatser inom kulturområdet i vid mening. Personerna ska ha varit verksamma på 1900-talet, ha en folklig förankring och ett internationellt anseende. Att det ska vara en jämn fördelning mellan kvinnor och män har också varit vägledande när valen gjordes.

Dag Hammarskjöld kommer att pryda de nya 1.000-konorssedlarna, naturmotivet på dessa sedlar hämtas från Lappland.

Birgit Nilsson kommer att pryda de nya 500-kronorssedlarna. Naturmotivet på Birgit Nilssons sedel hämtas från hennes uppväxtmiljö i Skåne.

Ingmar Bergman hamnar på nya 200-kronors sedeln och naturmotiven på Bergman-sedlarna blir från Gotland.

Greta Garbo får vi på våra nya 100-kronorsedlar och naturmotivet på denna sedel hämtas från Stockholm.

Evert Taube hamnar på de nya 50-kronors sedlarna. Naturmotiven på Evert Taubes sedlar hämtas från Bohuslän.

Astrid Lindgren kommer att pryda den nya tjugolappen och naturmotivet hämtas från Småland.

Var det rätt personer som hamnade på de nya sedlarna? Diskutera här!


Dag Hammarskjöld (29 juli 1905—

Dag Hammarskjöld (29 juli 1905— 18 september 1961)

FN:s generalsekreterare från 1953 till sin död. Omkom när hans plan störtade i det som sedermera blev Zambia. Växte upp i Uppsala. Docent i nationalekonomi, statssekreterare i finans- och utrikesdepartementet, konsultativt statsråd. Hammarskjöld var även en av de 18 i Svenska Akademien och tilldelades 1961 Nobels fredspris, efter sin död.

Birgit Nilsson (17 maj 1918—25 december 2005)

Operasångerska, sopran. Debuterade på Stockholmsoperan 1946 som Agathe i Friskytten och blev hovsångerska 1956. 1957 gjorde hon debut på La Scala i Milano med Isolde och två år senare debuterade hon på Metropolitan i New York med samma roll. Birgit Nilsson skördade stora triumfer och klassades som sin tids främsta Wagnersångerska. Hon sjöng sista gången offentligt 1984. Hon tog även emot en lång rad hedersbetygelser.

Ingmar Bergman (14 juli 1918—30 juli 2007)

Film- och teaterregissör, författare. Betraktades genom sitt konstnärskap som en legend. Regisserade ett 40-tal långfilmer, över 100 teateruppsättningar och flera tv-pjäser. Internationellt erkänd som en av de stora filmskaparna. Genombrottet kom med Sommarnattens leende 1955. Under 1963—66 var Bergman chef för Dramaten i Stockholm. Oscarsbelönade Fanny och Alexander (1982) blev Bergmans sista biofilm som regissör. Avled 2007 i sitt hem på Fårö.

Greta Garbo (18 september 1905—15 april 1990)

Skådespelerska. Föddes som Greta Gustafsson men bytte 1923 till släktnamnet Garbo. Hennes första film i Hollywood blev Virveln 1926. Berömmelsen växte med Åtrå 1927 varefter följde bland andra Mata Hari 1931, Anna Karenina 1935 och Kameliadamen 1936. Sammanlagt gjorde hon 27 filmer. När hon dog 1990, som en av de då mest berömda och mest omskrivna svenskarna, var hon inte bara ihågkommen som Den gudomliga utan också som mycket ensam och mycket skygg.

Evert Taube (12 mars 1890—31 januari 1976)

Författare, vissångare, konstnär. Taubes sånger hör till den nationella visskatten. Inspirationen kom från bland annat folkvisan och sjömansvisan samt den medeltida trubadurtraditionen. Växte upp på västkusten och bedrev konststudier för att sedan gå till sjöss. Geografiskt knyter visorna an till Argentina, Bohuslän, Roslagen och Italien. Sjösalaboken (1942) och Ballader i Bohuslän (1943) innebar Taubes definitiva genombrott som trubadur.

Astrid Lindgren (14 november 1907—28 januari 2002)

Författare. Astrid Lindgren växte upp på gården Näs i närheten av småländska Vimmerby. En av hennes första böcker var Pippi Långstrump som kom ut 1945. Hon skrev gärna om ensamma, övergivna barn som skapar sin egen fantasivärld och hennes barnböcker har översatts till fler än 80 språk. Astrid Lindgren var också hedersdoktor i Linköping, Leicester (Storbritannien) och Warszawa (Polen) och fick en stor mängd priser och hedersutmärkelser.

Källa: NE (TT)

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.