Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Här hade flest svenskar en ekonomisk kris 2016

Foto: TT

Nästan var sjätte gotlänning (16 procent) har under 2016 haft svårt att betala mat, hyra och räkningar, visar en sammanställning av Folkhälsoenkäten. Gotlands län utmärker sig därmed med den mest pressade ekonomin i landet. Samtidigt visar den övergripande statistiken att de svenska hushållen fått stadigt bättre ekonomi sedan 2008.

I andra änden av undersökningen – de personer som haft färst ekonomiska kriser – finns Kronoberg- och Blekinge län, med 9 procent, visar sammanställningen som nyhetsbyrån Siren har gjort.

De senaste åren ses dock en sjunkande trend.

– Överlag är det färre svenskar som tycker att deras privata ekonomi har försämrats. Från 2008 har den andelen gått ner, säger John Magnus Roos, forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet, till nyhetsbyrån Siren.

Definitionen på en ”ekonomisk kris” är enligt Folkhälsomyndigheten, som ligger bakom undersökningen, att man någon gång under det senaste året haft svårt att klara av att betala mat, hyra och räkningar.

Rikssnittet för tidsserien 2013–2016 är 13 procent.

Undersökningen visar också att det oftast är kvinnor som får pressad ekonomi. I samtliga län redovisar kvinnor fler ekonomiska kriser än männen.

I flera län skiljer det bara en procent, men i Gävleborg är skillnaden mellan kvinnor och män hela nio procent, 16 respektive 7 procent. I Gotland, länet med sämst ekonomi, har 18 procent av kvinnorna rapporterat ekonomisk kris.

På kommunnivå är det folk i storstadskommuner som haft det kämpigast under 2016, tätt följt av dem i pendlingskommuner.

Undersökningen omfattar 20.000 enkäter och bortfallet är 53 procent, det vill säga mer än varannan har inte svarat på enkäten. Enligt en bortfallsundersökning som gjorts skulle inte svaren från dem som inte svarat på undersökningen ändra resultatet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.