Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Här har grekerna redan skaffat ny valuta

Svensk-grekiska Ester Zyriotis köper plommon på marknaden i Volos. Men hon betalar inte med euro, utan med den lokala bytesvalutan TEM.
Svensk-grekiska Ester Zyriotis köper plommon på marknaden i Volos. Men hon betalar inte med euro, utan med den lokala bytesvalutan TEM. Foto: Anders Hansson
I staden Volos 30 mil norr om Aten finns redan en alternativ valuta, TEM, vid sidan av euron. I dag söndag kan grekernas röster avgöra landets framtid i eurosamarbetet.

I en nedlagd fabrikslokal intill Volos hamnkvarter är kommersen i full gång. Oliver, plommon och böcker byter ägare, under oset av souvlakin som ligger på grillen.
Vid en första anblick ser det ut som vilken loppmarknad som helst. Men den som tittar noga ser att några pengar aldrig byter ägare.

Medan hela Europa och grekerna spänt väntar på utgången i söndagens val – ska landet behålla euron eller inte? – har invånarna i Volos skapat sin egen lösning. Det vi bevittnar är en återgång till en form av byteshandel där pengar ersätts av TEM, en lokal alternativ enhet. I stället för att använda euro samlar medlemmarna TEM när de säljer något. Dessa poäng använder de sedan när de vill ha något av någon annan medlem i systemet, som sköts på internet.

Från början var tanken att hjälpa fattiga. Men den sociala kris som Grekland genomgår, ekonomin sjunker nu för femte året i rad, har ökat antalet medlemmar kraftigt. Och de kommer från olika samhällsklasser.

– Det här är en väg ut för folk som har kunskaper men inget jobb, säger Christos Papaioannou, som är med och utvecklar systemet och en av grundarna.
De flesta partier i söndagens val är för euron, men en del vill riva upp det besparingsavtal som slutits med EU och IMF. Det kan leda till att de nödlån som beviljats Grekland upphör att betalas ut, landet gör bankrutt och måste lämna euron.

Kan då TEM växa och ersätta euron? Nej, Christos Papaioannou tror inte det.

– Men det kan skapa en social struktur som får människor att arbeta tillsammans. Euron gör att makt koncentreras till några få människor. Det skapar en obalans.
Uppmärksamheten kring TEM har ökat drastiskt sedan krisen drabbade det grekiska samhället och medlemmarna i systemet ser bara fördelar.

– Det är bra för folk att inte behöva använda pengar under dessa svåra tider. Min lön är väldigt låg, den är omöjlig att leva på, så vi hjälper varandra med lärare, elektriker och annat. Man kan gå till läkaren och tandläkaren genom detta system, det bli större och större, säger skulptrisen och läraren Vasiliki Perka som hjälper till med att tillaga souvlaki och får poäng för det.

Från att bara ha haft ett tiotal medlemmar vid starten 2009 närmar man sig nu 1 000. Många vi träffar ser inte systemet bara som en ekonomisk hjälp, det har också gett dem nya vänner och spelar en stor social roll.

– Man mår bättre psykiskt, blir mer social och får en motor att göra något som kan säljas här, säger arbetslösa Dimitra Voussdou.

Sotiris Kagias, en pensionerad civilingenjör som erbjuder grönsaker på marknaden, tycker TEM är mer etisk än euron.

– För att få TEM måste man göra något själv. Man kan inte bara samla på sig en massa utan att arbeta, som med euron. Kanske kan det här bli den nya euron, fast utan sjukdomen, säger han.

Svensk-grekiska Ester Zyriotis flyttade till Grekland för ett år sedan. Hon har sökt jobb efter jobb men suckar att det är omöjligt att få tag på något. TEM-systemet har hjälpt henne mycket.

– På det här sättet har jag köpt strykjärn, fläktar, våffeljärn, trots att jag inte haft några pengar, säger hon samtidigt som hon inhandlar plommon för TEM hon fått genom att hjälpa till i sin fasters stånd med honung och kläder.

Esters svärmor Maria Milonidou står vid ett bord fullt av egenodlade oliver och sallad. Hon ser TEM som en lösning när politikerna inte klarar av att lösa krisen.

– Det här är det enda sättet för oss att ta oss ur krisen. Grekerna måste ta saken i egna händer, de där uppe bryr sig inte, säger hon efter att just ha fått 7 TEM för att ha sålt några burkar oliver och ett knippe spenat.

Med TEM undgår man också skatt, men det är inte huvudtanken.

– Idén är att göra något fram till dess folk tror på skattesystemet, ingen gör det nu. Vi vill skapa förtroende och visa att vi vill göra något. Folk har förlorat förtroendet för pengar, säger Christos Papaioannou.

Val i dag

I dag klockan 07.00 grekisk tid, 06.00 svensk tid, öppnar vallokalerna i Grekland, tolv timmar senare stänger de.

Valet, som ses som ett ödesval, ser ut att bli jämnt och kan avgöra vilken väg Grekland ska ta sig ur krisen.

Vänsteralliansen Syriza och konservativa Nea demokratia har växlat som största parti i de senaste opinionsundersökningarna.

Det parti som blir störst får i uppdrag att bilda regering. Dessutom får det 50 extra platser i det grekiska parlamentet.

När Grekland gick till val den 6 maj lyckades inget av de tre största partierna bilda en ­stabil majoritets­regering.

Syriza och Nea demokratia står för två olika ideologier. Båda vill behålla euron, men Syriza går inte med på den besparingspolitik som EU/IMF kräver för att de nödlån som beviljats Grekland ska betalas ut. Syriza tror EU/IMF bluffar när de säger att räddningsavtalet inte går att omförhandla.

Grekland har beviljats två nödlån, ett på 110 miljarder euro och ett på 130 miljarder euro.