Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Här tar de privata bolagen över välfärden

Kommunernas inköp av privat vård, skola och omsorg fortsätter att öka – med fyra miljarder det senaste året. I vissa kommuner är nu hemtjänst, äldreomsorg och förskoleverksamhet nästan helt överlåtna till privata aktörer.

Den som vill att barnen ska gå i en kommunal förskola i Täby kan få svårt att hitta en plats.

Kommunens förskoleverksamhet var 2012 till 80 procent upphandlad av privata aktörer.  I dag finns bara två kommunala förskolor i Täby, 80 är privata. På samma sätt är det med hemtjänsten, som är helt helt och hållet upphandlad av privata aktörer.

I Solna kommun drivs nästan 70 procent av äldreomsorgen privat.

På skolområdet lägger en kommun, Upplands Väsby, mer pengar på friskolor än på egna skolor, men på flera håll ligger nivån när det gäller privata utförare runt 50 procent.

DN:s genomgång av kommunernas inköp av välfärdstjänster visar att notan 2012 landade sammanlagt på nästan 83 miljarder kronor. Den största delen av inköpen görs från privata företag, men i siffrorna finns också köp från föreningar samt andra kommuner och staten. Privata aktörer (företag och föreningar) stod 2011 för cirka 80 procent av totalen. På tio år har kommunernas inköp av tjänster inom vård, skola och omsorg ökat med 40 miljarder kronor.

– Det är en ganska snabb ökning. Även om det i andra länder också finns många privata utförare så avviker Sverige genom att vi har 90 procent vinstdrivande företag. I USA till exempel har de icke vinstdrivande en mycket större andel än i Sverige. Vad gäller skolor och universitet så dominerar de, säger Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

Ett genomgående mönster är att det är i storstadskommuner med borgerlig majoritet som mest verksamhet köps in. I landsortskommuner med färre invånare är det ofta inte någon större idé att ha en upphandling om det inte finns flera aktörer som kan tävla om uppdraget.
Enligt Olle Olsson, handläggare på Sveriges Kommuner och landsting, är det en önskan om att få en ökad valfrhet samt effektivare och bättre vård och omsorg, som driver utvecklingen.

Ett annat skäl är prislappen. Genom att upphandla förväntar man sig också ofta att det ska bli billigare.

–  Både vi och andra har gjort studier av utfallet, men det är ett ganska magert resultat som pekar åt olika håll. Väldigt ofta får man kostnadsreduceringar i den första upphandlingen men sedan planar det ut, säger Olle Olsson.

En nackdel med att köpa in kommunal service kan vara att man tappar den direkta styrningen – det går inte att ingripa och rätta till saker som gått snett, utan allt måste regleras i förväg i skrivna avtal.

–  Det måste vara ett tydligare uppdrag för dem som ska utföra jobbet, och det ställer andra krav på framförhållning. En fördel med kontraktsstyrningen är att man får en bättre planering, säger Olle Olsson.

Vilka effekter privatiseringen av välfärdstjänster får på kvaliteten i vård, skola och omsorg finns det inga tydliga svar på. Årliga undersökningar som Socialstyrelsen gör visar inte på några skillnader i nöjdhet mellan äldre på privata respektive kommunala verksamheter, enligt Mats Bergman.

Det är dock rätt belagt att personaltätheten är lägre hos de privata företagen.

–  De privata utförarna är effektivare och rationellare, till exempel när det gäller att anställa chefer. Allt annat lika är det förstås bättre att ha mer bemanning, men det handlar om att ha bra personal, bemannad på rätt tider och att de gör rätt saker, säger Mats Bergman.

Enligt Mats Bergman kan de privata effektivisera utan att det går ut över kvaliteten, men frestelsen är stor att man sedan ökar vinsterna genom att sänka kvaliteten. Därför gäller det för kommunerna att ha tummen i ögat på företagen.

– Men en studie som vi gjort visar att dödligheten för de äldre minskar efter en upphandling.

De lever ett par veckor längre. Vad det beror på vet vi inte riktigt, kanske leder upphandlingarna till att man i kommunerna ser över även den egna verksamheten.

Vad som är en bra andel uppköpt verksamhet är svårt att svara på. I dag ligger den på 20 procent totalt i landet, visar DN:s genomgång.

–  Jag tror att det är svårt att vara en bra beställare om man inte har någon egen verksamhet. Jag tror att det är bra att blanda alla tre former, privata vinstdrivande, ickevinstdrivande och kommunala. Men det är en rätt svår fråga att studera vetenskapligt, säger Bergman.

Fakta: Kartan

Så mycket av kommunens skolverksamhet, vård och omsorg köps upp, kommun för kommun.

Klicka på kommunen så visas andel i procent av kommunens totala kostnad för varje verksamhet - samt genomsnittet totalt sett.

I rödmarkerade kommuner utförs mer än 30 procent av välfärdstjänsterna av andra aktörer än kommunen, huvudsakligen privata företag.