Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Hårda politiska tag i vägen för fri marknad i Kina

Analys. Kinas president Xi Jinpings politik hårdnar, men han har svårt att styra ekonomin totalitärt.

Kinas president Xi Jinping tar ett allt fastare grepp om makten, med polisingripanden mot kritiker och antikorruptionskampanjer som delvis drabbar hans politiska fiender. För även om Kinas politiska ledare ofta ser likadana ut – män i mörk kostym med vit skjorta, röd slips och färgat hår – finns många åsikter bland kommunistpartiets uppemot 90 miljoner medlemmar.

Det hårdnade politiska klimatet krockar med Kinas väg mot marknadsekonomi. Den som ska starta företag bör tänka fritt – men inte när det gäller politik.

– Kina vill både äta kakan och ha den kvar, säger den svenske Kinaexperten Frédéric Cho.

De hårdaste tagen sedan Mao Zedongs tid hämmar den marknadsliberala utvecklingen. Kapital rinner ut ur landet och vissa ekonomer anser att Kina borde försvaga valutan eller införa kapitalkontroller.

Att världens näst största ekonomi skakar får världens börser att darra i takt med konvulsionerna på Shanghai- och Shenzhenbörserna.

Vad som händer är att Kina tampas med efterdyningarna av de enorma investeringarna i bostäder. Nu gapar många fastigheter tomma samtidigt som prisbubblan på råvaror och energi pyser ur.

Läs mer: Nedgång i Kina riskerar utlösa global finanskris

Många statliga bolag är kraftigt belånade, går med förlust och har stor överkapacitet. Det finns zombieföretag som inte kan stå på egna ben. Samtidigt har minimilönerna stigit 10 procent per år det senaste decenniet och det finns billigare arbetskraft i bland annat Bangladesh. Dessutom är Kina världens största investerare i robotar, som minskar behovet av arbetare ytterligare.

Kapacitetsutnyttjandet i kraft-, metall- och gruvsektorn har fallit till runt 70 procent medan den är 60 procent i varvsbranschen, enligt en artikel av George Magnus vid Oxforduniversitetet.

I december signalerade de kinesiska ledarna att de skulle skära ned på överkapaciteten, alltså sparka folk. På 1990-talet avskedade regimen 4–5 miljoner kineser per år i tio år. Men frågan är hur fort ledningen vågar gå fram.

– Ju mer man gör, desto större risk för sociala spänningar, säger Frédéric Cho.

Social oro är den kinesiska ledningens skräck. Förra året dubblades antalet arbetarprotester till nästan 3 000, enligt George Magnus. Samtidigt har omvärlden svårt att lita på Kinas statistik och ledarnas utfästelser.

– Man vet inte var man har Kina, säger Hubert Fromlet, professor i internationell ekonomi vid Linnéuniversitet.

Tanken är att stöpa om ekonomin till mer ledd av konsumtion, service och moderna bolag. Något som har lyckats de senaste åren.

Men här verkar kineserna tala med kluven tunga. Det är inte en rak marknadsekonomi de verkar vilja ha, enligt George Magnus. Reformerna i den finansiella sektorn har inte följts av ändringar i realekonomin, vilket har lett till spekulationer, stora lån och finansiell instabilitet. De hastigt växande lånen är numera 251 procent av BNP, runt 2,5 gånger så stora som 2008, enligt George Magnus.

Ändå fortsätter bankerna, och de så kallade skuggbankerna, att låna ut. Om utlåningen fortsätter stiga kan Kina inom några år drabbas av en finansiell kris. För om tillväxten drivs av lån är den inte uthållig. Och Kinas tillväxt står för en tredjedel av världens tillväxt.

Det är svårt för Xi Jinping att styra en alltmer komplex ekonomi på ett totalitärt sätt. Särskilt då lokala myndigheter är självsvåldiga och kan kräva att få lån i banken även om presidenten skulle vilja sätta stopp.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.