Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Hårdare regler efter haverierna i telenätet

Foto: Julio C Saint' Just

De senaste två åren har ett hundratal allvarliga störningar i svenska telefoni- och bredbandsnät inträffat, och haverierna ser inte ut att bli färre framöver.

Nu kommer Post- och telestyrelsen med skärpta regler som ska pressa operatörer att rusta mot elavbrott och haverier.

Det senaste året inträffade 47 allvarliga störningar i svenska nät för telefoni och bredband. 2013 var motsvarande siffra 49 stycken. Många av avbrotten har varit långvariga och flera gjorde det omöjligt att ringa nödsamtal till 112.

Det visar en genomgång av rapporter till Post- och telestyrelsen, PTS, den myndighet som har tillsynsansvar för driftsäkerhet i näten. Bara i fjol valde myndigheten att gå vidare med egna granskningar av fyra inrapporterade händelser, ett tecken på att dessa ansågs vara extra allvarliga.

Nu förbereder PTS nya, tuffare bestämmelser för hur operatörerna måste rusta mot avbrott. DN har tagit del av förslaget till de nya reglerna. Bland annat ställs krav på dubbla uppkopplingar, så kallad redundans, till viktiga knutpunkter. Det ska göra att de fungerar även om en av anslutningarna går sönder, eftersom reservuppkopplingen då kan ta över.

Dessutom trappas kraven upp på att klara av långvariga ström­avbrott, till exempel efter en storm. De mest centrala punkterna i näten ska kunna köras på reservkraft, i praktiken ofta dieselaggregat, i upp till 24 timmar. Dessutom ställs krav på övervakning dygnet runt för att ta emot larm och kunna sätta i gång reparationsarbete.

– Det är ett förtydligande och en skärpning av regelverket, säger Anna Wibom, projektledare på PTS nätsäkerhetsavdelning och ansvarig för att ta fram de nya reglerna.

Enligt planen ska regelverket klubbas igenom under våren och träda i kraft från den 1 september i år. Det ska ersätta tidigare föreskrifter som togs fram efter stormen Gudrun, som slog hårt mot telefoni­näten.

Men dessa formulerades som råd och rekommendationer, medan de regler som nu tas fram ställer krav på driftsäkerhet som operatörer måste lyda. Ytterst kan det företag som inte upprätthåller tillräcklig driftsäkerhet tvingas betala vite.

– Samhället har blivit alltmer beroende av elektronisk kommunikation. Betalströmmar, e-tjänster, molntjänster, ändrad mediekonsumtion, listan kan göras lång. Alla tjänster är beroende av att nät fungerar, säger Anna Wibom.

Kraven blir som hårdast i tätbefolkade områden, där ett enskilt haveri riskerar att slå ut kommunikationen för ett stort antal människor. Där ställs krav på reservsystem som omedelbart kan sättas i gång om det ordinarie går sönder, medan anläggningar med färre än 2.000 uppkopplingar måste komma i gång inom tolv timmar. Just elavbrott är en av de vanligaste orsakerna till störningar i näten.

En annan är uppgraderingar av mjukvara som går snett. Om en felaktig uppgradering skickas ut till många basstationer i ett mobilnät eller centralpunkter i ett marknät kan effekterna bli omfattande. På PTS är man väl bekant med svårigheterna att säkerställa att varje ny mjukvara fungerar som den ska i hela nätverket.

– Dessa system är väldigt komplexa. Även om man har testat mjukvaran så kan det uppstå problem när den driftsätts. Då är det viktigt att ha planer för återställning, säger Anna Wibom.

Stora telehaverier

Telia, december 2014

Telia utsattes för omfattande överbelastningsattacker, så kraftfulla att bredbandet helt slutade att fungera för kunderna. Senare framkom att kapade bredbandsmodem hade använts i attacken. För många abonnenter låg uppkopplingen nere i flera dagar.

Tre, sommaren 2013

Inom loppet av tre veckor inträffade inte mindre än fyra allvarliga avbrott i Tres mobilnät. Störningarna inträffade från slutet av juli till den 8 augusti och påverkade mobilnätet i flera delar av landet. Tre har senare hänvisat till en rad orsaker till haverierna: Trasig mjukvara, elavbrott och missbedömningar av omfattningen. Skåne, Halland, Kronoberg, Blekinge och Kalmar län drabbades.

Tele2, april 2013

En misslyckad mjukvaruppgradering slog ut bredbandet för 500 000 hushåll. 70 000 av dem förlorade också sin bredbandstelefoni, vilket ledde till att det inte gick att ringa nödsamtal till 112.

Flera operatörer, 2013

En storm orsakade el­avbrott och fällde träd som rev ned ledningar. Omkring 600 basstationer i mobil­näten fick avbrott, vilket påverkade 275 000 abonnenter. För vissa pågick störningen så länge som 96 timmar. Avbrottet påverkade Skåne, södra delarna av Halland och Bohuslän, Kronobergs, Gotlands, Kalmars och Jönköpings län.

Även denna gång blev det omöjligt för många att ringa 112. ”Det kan innebära en fara för liv och hälsa”, skriver PTS i sin rapport.

Okänd operatör, 2013

Underhållsarbete i ett mobilnät gick snett och anslutningen gick ned för 20 000 abonnenter. För en del av dem pågick störningen i över 13 timmar. De påverkade kunderna fanns i Kalmars län, Småland samt Östergötland. Tack vare att konkurrenternas nät fortsatte att fungera gick det ändå att ringa nödsamtal.

Flera operatörer, 24 september 2013

Ett kabelfel orsakade en brand i en tunnel under Vasa­stan i Stockholm. Fast bredband slogs ut för 20 000 personer. Först efter ett dygn började delar av nätet komma i gång igen, medan delar av det låg nere i flera veckor. Även mobiluppkopplingar påverkades. Många tros ha saknat möjlighet att ringa 112.

Flera operatörer, 2013

Elavbrott efter ännu en storm slog ut 350 basstationer i mobil­nätet. 250 000 abonnenter påverkades. Störningen blev långvarig, mellan 50 och 120 timmar för de värst drabbade.

Många kunde inte ringa nödsamtal eftersom flera operatörer påverkades. De drabbade regionerna var Hallands, Skånes, Jönköpings, Kronobergs, Blekinges, Kalmars och Gotlands län.