När börsen börjar falla syns det psykologiska beteendet förlustaversion bland aktiespararna. Spararna upplever en osäkerhet och är rädda att göra en förlust. Till en början har värdepappersägarna som referenspunkt det värde som aktietillgångarna har kommit upp i. Och ingen vill bli en förlorare.
– Därför ökar riskbeteendet. Man avvaktar då generellt lite med att sälja samtidigt som det finns få som vill köpa. De senare vill inte köpa för att undvika en förmodad förlust. Eftersom få vill köpa påverkar det börsen neråt, säger Richard Wahlund, professor i företagsekonomi på Handelshögskolan i Stockholm, till DN.se.
Bollen är därmed i rullning. När börsen fortsätter neråt förändrar en del sparare sina perspektiv. De börjar jämföra aktiernas värde med inköpspriset i stället och tar det säkra före det osäkra genom att sälja av dem då de ännu ligger på vinst. Få vill fortfarande köpa. Börsen rasar ytterligare.
– I ett sådant här läge då oron är stor så har de som inte köpt en benägenhet att överskatta sannolikheten att det går att skogen, säger Richard Wahlund, som forskat kring ekonomisk psykologi och finansiella beteenden.
Förlustaversion innebär att vi reagerar starkare på faktiskt erfarna eller förväntade förluster än på vinster. Beteenden förstärks av att vi söker information genom andras beteenden. Börjar någon sälja följer flera efter.
– Flockbeteenden förstärker sedan börsutvecklingen, säger Wahlund.
Sist att ansluta sig till flocken är de som faktiskt riskerar att förlora på att sälja av sina aktier. Om aktierna redan ligger på ett värde under ens referenspunkt, i det här läget inköpspriset, hoppas man in i det sista att det vänder. En del väljer också att trotsa flocken och köpa när andra säljer.
– Det finns alltid de som tittar på en vinstchans när de tycker att tiden är mogen.
Det psykologiska beteendet vid ett börsras liknar det hos småspararna, även om de reagerar först senare. För gemene man är det främst det som händer i ens närhet som påverkar beteendet.
– Hur går det för deras eget företag och bland vänner och bekanta? Man avvaktar gärna tills man ser synliga tecken på det, säger Richard Wahlund.
Enskilda experters uppmaningar om att sitta still i båten vid börsras har förmodligen inte så stor inverkan på beteendet, menar han. Men den bild som tidningar, tv och radio ger kan i viss mån påverka folks syn på det ekonomiska läget.
– Medierna är en informationskälla så de skapar ett ramverk för hur man tolkar saker. Det påverkar genom att skapa en allmän bild över hur man ska tolka signaler som är mer nära en.
När raset nått den absoluta botten är flockbeteendet bland aktiespararna detsamma.
– Det som händer är att det till slut är några som anser att det har gått för långt. Då sätter de igång och börjar köpa på börsen. Då börjar den plötsligt stiga och så fortsätter spiralen upp.
När en sådan vändning kan komma att äga rum den här gången är det förstås svårt att sia om. Ännu är osäkerheten stor på grund av de ekonomiska problemen i USA och runt om i Europa. Richard Wahlund anser att dagens situation är mer svårtlöst än den under finanskrisen 2008.
– Det är en mycket större osäkerhet internationellt om hur olika länder ska reda ut sina ekonomiska problem och det gör att det blir svårare att förutse när någon form av förtroende som kan stimulera en uppgång kommer.