Vad händer nu med EU-budgeten och irländska räddningspaketet?

– Efter tisdagskvällens diskussioner står det i alla fall klart att det kommer att bli någon form av räddningspaket för Irland.

– Den irländska regeringen har sagt till att släppa in EU-kommissionen, Europeiska Centralbanken och Internationella valutafonden för att få hjälp att rädda de krisande bankerna. De har enorma skulder efter att ha lånat ut massivt till bostadssektorn och sedan bostadsbubblan spruckit står flera av dem på konkursens rand och hålls under armarna av staten och med tillfälliga lån från Europeiska Centralbanken.

– Det ska gå fort lovade den ansvarige EU-kommissionären Olli Rehn, och det framgick att det kan handla om stora belopp och dramatiska åtgärder. Det talas redan om att avveckla banker. Rehn sa också att den räddningsinsatsen är en förberedelse som sedan kan föras vidare till ett rädddningspaket även för staten Irland.

– Den irländska regeringen har sagt nej till att begära hjälp, men när man släppt efter ett första steg lär nästa komma rätt snart, om inte finansmarknaden mot förmodan skulle sluta pressa upp räntorna i Irland och andra krisdrabbade euroländer. Men regeringen vill förmodligen vänta till ett viktigt fyllnadsval den 25 november med att officiellt begära ett stödpaket, för att försöka undvika att bli anklagad av oppositionen för att ha gett upp landets suveränitet.

– EU:s budgetförhandlingar är en separat historia, som inte är kopplad till den irländska krisen. Pengar till stödpaket för Irland, Portugal och eventuellt andra länder finns redan. Budgetförhandlingarna handlar om traditionell maktkamp mellan EU-parlamentet och EU-ländernas regeringar, som blivit ett ”chicken race” med årsskiftet som gräns. Det brukar lösa sig de sista dagarna, annars får EU klara sig samma budget som i år de första månaderna 2011.

Vilka alternativ finns till det ekonomiska samarbetet?

– Ja, det alternativ som spekulanterna på finansmarknaden hela tiden talar om är att ett land, som Grekland eller Irland, i praktiken ställer in betalningarna och begär att långivarna ska skriva ner sina skulder. Först spelas det hotet upp kraftigt och sedan begär finansmarknaden en hög riskpremie för att låna ut pengar till dessa länder.

– Men ett land kan inte ställa in betalningarna utan att det drabbar hela Europa. I Grekland har tyska banker gått in med mycket stora lån, i Irland handlar det om gigantiska lån från brittiska banker. Men hela finansiella systemet i Europa är tätt sammankopplat och alla skulle påverkas.

– Risken är att om ett land begär att få skriva ner sina skulder skulle det kunna leda till liknande följdeffekter som när amerikanska Lehman Brothers försattes i konkurs. Hela världens finanssystem drabbades, inga banker litade på varandra längre och världsekonomin hamnade i nödstopp.

Det talas i väldigt dramatiska ordalag om eurozonens överlevnad – hur allvarligt är detta?

– Ja, både EU-ordföranden Herman van Rompuy och Tysklands Angela Merkel uttalar sig väldigt ödesmättat om vikten av att rädda euron.

– Det gör de för att försöka tala om för både finansmarknaden och väljarna att de är beredda till mycket drastiska åtgärder för att rädda euron. Men de har uppenbarligen svårt att nå fram med sina budskap, eftersom finansmarknadens spekulanter fortsätter spekulera mot euron och eurozonens krisländer.

– Men det finns uppenbarligen långivare som tror på euron. Chefen för EU:s räddningsfond, Klaus Rekling, sa på presskonferensen i natt att han försäkrat sig om att kunna låna upp mycket stora belopp på bara några få dagar om Irland eller något annat länd behöver stöd. Framför allt asiatiska långivare är intresserade av att ställa upp. De räknar med att Euroländerna kommer att kunna betala tillbaka, med god ränta.