- Jobbskatteavdraget har gjort att fler kan lägga mer på fritid och kultur på senare år, säger Åsa Fridlund Karlsson, som arbetar med välfärdsstatistik på Statistiska centralbyrån.

SCB har under 30 år granskat hur svenskarna fördelar sina hushållspengar. Boendet är och förblir den största utgiftsposten.

1978 gick en femtedel av hushållsutgifterna till boendet. År 2008 hade den siffran ökat till 25 procent. För tio år sedan tog boendet en ännu större andel av av hushållens inkomster. Då gick 30 procent av utgifterna till boendet.

Att Sverige har blivit betydligt rikare som land sedan 1978 går att se i undersökningen.

Hushållen har råd att spendera en allt mer på fritid och kultur, där ingår resor, fritidshus, böcker, tv-kanaler, telefonkostnader, sportevenemang och liknande.

För 30 år sedan var fritid och kultur den fjärde största utgiftsposten efter boende, livsmedel och transport. Fritid och kultur är numera det hushållen lägger mest pengar på förutom boendet. Förra året lade ett genomsnittligt svenskt hushåll 54.900 kronor på kultur och fritid, skriver SCB:s tidskrift Välfärd.

- Det som stack ut förra året var att många köpte hemmabioanläggningar och fler rustade upp sina fritidshus, säger Åsa Fridlund Karlsson.

Om allt mer spenderas på upplevelser går allt mindre till det vi stoppar i oss. 1978 köpte ett genomsnittligt hushåll livsmedel för 40.100 kronor, förra året hade den summan minskats till 36.800 kronor om man räknar bort inflationen.

Att vi behöver lägga mindre pengar på mat är en del av en långsiktig trend. För 50 år sedan gick över 30 procent av hushållens utgifter till livsmedel. Förra året gick en åttondel av hushållspengarna till livsmedel.

Tobak och alkohol har en allt mindre del av hushållskassan. 1978 rökte ett genomsnittshushåll upp 3.400 kronor, 2008 hade den siffran minskat med en tredjedel till 2.200 kronor.

Även för alkoholen ha det skett en minskning. För 30 år sedan gick 4.400 kronor per hushåll till vin, sprit och öl. Förra året gick 3.900 kronor till alkoholinköp.