Svenska arbetsgivare lägger varsel i en takt som saknar motsvarighet sedan 1990-talets början. Men alla varsel leder inte till uppsägningar och det kan vara långt mellan varsel och arbetslöshet. DN reder ut vad som händer när det uppstår arbetsbrist.
1. Till att börja med är arbetsbrist ett konstigt begrepp. Det måste inte betyda att det är för lite att göra. Organisatoriska skäl vore en bättre beskrivning.
När en arbetsgivare bestämt sig för att lägga ett varsel måste han dels förhandla med facket, dels anmäla till Arbetsförmedlingen vad som är på gång. Hur lång tiden mellan varsel och uppsägning är beror på hur många som sägs upp.
För att vara tvungen att kontakta arbetsförmedlingen måste varslet omfatta minst fem personer.
* Gäller det mindre än 26 personer är varseltiden två månader.
* Gäller det mellan 26 och 100 personer är varsel tiden fyra månader.
* Gäller det mer än 100 personer är varseltiden sex månader.
* Tanken är att ju större ett varsel är desto längre tid behöver arbetsförmedlingen på sig för att förbereda sig.
· I nästa steg måste företaget göra en omplaceringsutredning. Finns det några hål att fylla i organisationen och kan någon med hjälp av en inskolning göra det?
· Sedan kartläggs turordningskretsar. Först i geografiska enheter och sedan sker en uppdelning efter kollektivavtal.
· Därefter tillämpas principen ”sist in, först ut” i de olika turordningskretsarna. Företag med mindre än 10 anställda får göra två undantag från den regeln. I andra fall kan man förhandla fram undantag om fack och arbetsgivare är överens.