De stigande bostadspriserna har lett till ett rejält klipp för staten. Inkomsterna från de så kallade stämpelskatterna har fördubblats på åtta år och närmar sig nu 10 miljarder kronor
om året. En husköpare kan tvingas betala över 100.000 kronor - och nu kommer krav att skatten ska ändras.
Alla som köper ett hus i Sverige måste betala så kallade stämpelskatter. Skatten bestäms av hur mycket huset kostar och hur mycket köparen måste låna.
Det handlar om kostnader för lagfart och eventuella inteckningar (se guide).
Och dessa skatter har blivit en guldgruva för staten i takt med att bopriserna gått upp.
År 2000 drog staten in knappt
4,6 miljarder kronor från lagfarter och inteckningar. Räknas expeditionsavgifter på 250 miljoner in, blev den samlade inkomsten drygt 4,8 miljarder kronor. Förra året var motsvarande siffra 9,2 miljarder - alltså dubbelt så mycket.
Under första halvåret i år var de samlade inkomsterna en hårsmån från 5 miljarder kronor. Det skulle kunna leda till att skatter och expeditionsavgifter når 10 miljarder kronor i år. Det är lika mycket som Skatteverket, Tullverket och kronofogdarna kostar staten.
- Men det vet vi inte än. Det beror väldigt mycket på vad som händer på marknaden, påpekar Ann-Mari Forsberg, som är enhetschef på Lantmäteriverket.
Den procentuellt största ökningen svarar inteckningarna för. När man lånar pengar med ett hus som säkerhet måste man ha ett pantbrev. Staten tar då 2 procent av lånesumman i en skatt på inteckningen.
Vid sidan av stigande huspriser kan också renoveringstrenden ha bidragit till de ökade skatteintäkterna. För att finansiera ombyggnader och större renoveringar måste husägare ofta ta nya lån.
Finns det då inga pantbrev att utnyttja på fastigheten, måste man lösa nya.
Men stämpelskatterna får stark kritik. Villaägarnas vice förbundsdirektör, Joacim Olsson, dömer ut systemet.
- Ett absurt system, säger han.
- Varför ska man betala 10.000-tals kronor när man ska köpa ett småhus men inte en enda krona när man ska köpa en lyxvåning på Strandvägen för flera miljoner, frågar sig Joacim Olsson.
- Och varför ska den som är i behov av att låna pengar till sin bostad betala högre skatt än den som kan betala kontant? Det är en följd av systemet med pantbrev.
Eftersom huvudlinjen för Villaägarna - avskaffad skatt - knappast är aktuell föreslår förbundet ett annat system där även köp av bostadsrätter blir beskattade.
Statssekreterare Ingemar Hansson på finansdepartementet har avböjt att kommentera kritiken. Inte heller Thomas Östros, socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesman, vill kommentera.