Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Höghus i trä skonar klimatet redan under byggprocessen

Flerbostadshus i trä kan ha ungefär hälften så stor klimatpåverkan som betonghus. En stor del av utsläppen sker under byggfasen. Men medan det finns krav på energieffektivitet i färdiga hus finns det inga krav eller gränser för klimatpåverkan under byggprocessen.

Byggsektorn i Sverige släpper ut cirka tio miljoner ton koldioxid varje år, ungefär lika mycket som samtliga personbilar. När det gäller byggnader och klimatpåverkan har diskussionerna länge handlat om uppvärmning, men i dag sker ungefär hälften av utsläppen under själva byggprocessen.

– Om vi ska nå målen med klimatneutralitet 2050 måste man titta på byggsektorn. Att byta material och bygga av trä är det enklaste sättet att minska utsläppen och åstadkomma en förändring snabbt, säger Susanne Rudenstam, chef för Sveriges Träbyggnadskansli.

Svenska miljöinstitutet, IVL, och Kungliga Tekniska högskolan, KTH, har i två studier undersökt klimatpåverkan för byggandet av ett åttavåningshus i trä samt ett lågenergihus i betong. Studierna visade att byggandet av betonghuset orsakade påtagligt mer utsläpp än trähuset. Enligt beräkningarna var det i storleksordningen dubbelt så mycket. Byggmaterialen spelar stor roll, de står för nästan fyra femtedelar av byggprocessens klimatpåverkan.

Foto: Erik Ardelius– Hittills är det inte lika energikrävande processer att producera trävaror som att göra betong. När man producerar cement, som är en viktig del i betong, sker också en kemisk reaktion som orsakar stora utsläpp av koldioxid, säger Tove Malmqvist, docent vid KTH, som är en av dem som ligger bakom studierna.

– Samtidigt ser vi nu en aktiv utveckling mot mer klimatsnåla betongprodukter, vilket är en mycket viktig komponent för att minska klimatpåverkan från det totala byggandet.

Livscykelanalysen av trähuset visade att klimatpåverkan för byggnationen, inklusive markarbete, var nästan lika stor som att värma upp huset med fjärrvärme under 50 år.

– Tidigare pratade man om att cirka 10 till 20 procent av utsläppen är kopplade till byggprocessen. I dag har man kommit fram till att den står för ungefär hälften av klimatpåverkan, säger Tove Malmqvist.

– Uppvärmningens miljöpåverkan har minskat, vi har mer biobränsle i dag, och vi bygger energieffektivare än förr. Därför har proportionerna förändrats.

I dag finns hårda krav för energiprestanda när husen väl är klara och i drift. Men trots att det kommit fram att själva byggprocessen står för hälften av en byggnads utsläpp finns inga krav eller regler för klimatpåverkan under byggandet.

– Jag tycker att det ska införas klimatmål i våra byggregler. Det behövs ett styrmedel för att styra mot mindre klimatpåverkan i byggandet, säger Susanne Rudenstam på Sveriges Träbyggnadskansli.

Om vi ska nå målen med klimatneutralitet 2050 måste man titta på byggsektorn. Att byta material och bygga av trä är det enklaste sättet att minska utsläppen.

Definitionen på trähus är att de bärande delarna består av trä. Stockholms slott är Sveriges största trähus, det syns inte men det består till 80 procent av trä.

Efter omfattande bränder i flera städers träbebyggelse blev det 1874 förbjudet att bygga trähus högre än två våningar. Förbudet togs bort 1994. I dag är ungefär vart tionde flerbostadshus som byggs ett trähus.

Expert: Inte mer brandfarligt – om man gör rätt

Att trä i höghus har varit förbjudet har gjort att byggsektorn är betydligt mer van att arbeta med andra material, menar Träbyggnadskansliet.

– Byggindustrin har sina rutiner och sina beprövade tekniska lösningar och leverantörer. Om man inte skärper kraven på dem att ändra byggteknik kommer det inte att ske. Det måste finnas incitament för att ställa om byggsektorn, säger Susanne Rudenstam.

– Betongindustrin har jättegoda chanser att åtgärda utsläpp och det gör de nu när träindustrin utvecklas. Och trähus blir mycket bättre när betongen blir mer klimatvänlig. Alla trähus vilar på en betongplatta.

Flera kommuner har satsat på att bygga flerbostadshus i trä. Växjö var tidigt ute, nuvarande mål är att år 2020 ska hälften av kommunens byggande bestå av trähus.

– Vi finns ju i ett skogrikt län och har Södra skogsägarna inpå knuten. Från början handlade det om att hitta fler användningsområden för trä, men efter hand har det utvecklats till att bli en klimatfråga, berättar Catharina Winberg (M).

Hon sitter i kommunstyrelsen i Växjö med ansvar för bostadsbyggande.

Redan i början av 1990-talet fick kommunen dispens för att uppföra ett trevåningshus i trä.

År 2013 antogs målet att 2015 skulle 25 procent av kommunens byggande vara i trä. Resultatet blev hela 44 procent. Nu är målet att hälften av kommunens byggnationer ska vara i trä år 2020.

– Växjö kommun var tidigt ute med att ställa krav på miljön och sätta mål för en fossilbränslefri kommun. Trähusbyggandet har vuxit fram och blivit en del av vår klimatstrategi, en väldigt viktigt del tycker vi, säger Catharina Winberg.

Växjös satsning har väckt uppmärksamhet och lett till en rad studiebesök från andra kommuner. Ett samarbete med Skellefteå, som också satsar på trähus har, inletts.

Flera andra kommuner har också antagit eller diskuterar att införa träbyggnadsstrategier, bland annat Alingsås, Linköping och Varberg.

– Det är lätt att man bara tänker bostäder. Vi har byggt idrottsanläggningar och universitetslokaler, det viktigt att få in trä i den offentliga miljön, säger Catharina Winberg.

I Kanada finns regler, Wood first act, som säger att när det gäller allt som byggs i offentlig regi ska i första hand trä väljas. Något liknande finns inte i Sverige.

Växjö kommun har försökt påverka byggsektorn genom nätverksträffar med lokala byggherrar. Flera har anammat budskapet och börjat bygga i trä.

– Att många andra inte gör det är okunskap. Man gör upphandlingar och går på det billigaste alternativet, men man måste se frågan i ett längre perspektiv, säger Catharina Winberg.

Hon skulle gärna se att det ställdes klimatkrav på det framtida byggandet.

– Man skulle behöva en klimatpolicy så att man har styrmedel för byggandet. Trä är en råvara som är förnybar, vi kan inte fortsätta använda resurser som inte är förnybara, säger Catharina Winberg.

Fakta. Trähus
  • Enligt Boverkets prognoser behövs 700.000 nya bostäder i Sverige fram till år 2025 om behovet ska mättas. 70.000 bostäder skulle behövas byggas per år, mot nuvarande cirka 60.000.
  • Moderna höghus i trä har stommar i trä, det kan vara massivträ eller olika former av limträ.
  • Många skogsbolag har satsat på egna projekt för att erbjuda bygglösningar i trä.
  • Byggtiden för ett höghus i trä beräknas vara ungefär en tredjedel av den för höghus i exempelvis betong.
  • Sveriges största trähus är Kungliga slottet i Stockholm ritat av Nicodemus Tessin den yngre. Slottet är i sju våningar och har mer än 600 rum.
  • Det högsta bostadshuset i trä är ett gammalt spannmålsmagasin i Eslöv från 1918 som är ombyggt till bostadshus på tio våningar.
  • De högsta moderna trähusen finns i Sundbyberg och har åtta våningar.
  • I Växjö finns höghus i trä med åtta våningar, men de har en våning i betong.
  • Världens högsta trähus ligger i norska Bergen. Det heter ”Treet”och har totalt 14 våningar och är 50 meter högt.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.