Ekonomi

Högre lön ska locka forskare till Sverige

Foto: Jonas Lindkvist

Som DN beskrev i fredagens tidning har den svenska life science-industrin (läkemedel och bioteknik) tappat rejält i omfattning de senaste åren. För regeringen och utbildningsminister Jan Björklund är nedgången känslig eftersom hög utbildning och kunskap varit ledord för politikens inriktning.

– Det är bekymmersamt att viktiga verksamheter flyttar. Läkemedelsindustrin är strategisk för Sverige, medger Jan Björklund.

Kännare av läkemedelsindustrin kritiserar regeringen för att ha lagt en omfattande utredning om branschens utmaningar åt sidan. Utredningen gjordes på beställning av den förra S-regeringen.

– Det mesta av Socialdemokraternas strategiprogram landar i olika arbetsgrupper och beställningar av analyser. Vi har höjt ambitionen och faktiskt levererat rejäla satsningar, säger Jan Björklund.

Han värjer sig också mot kritiken om att regeringen inte tar något helhetsgrepp på nedgången i den forskningsintensiva och inkomstbringande life science-industrin och framhåller att anslagen till medi­cinsk forskning ökade rejält i den senaste forskningspropositionen. Dessutom finns ett specialdesignat skatteavdrag för nystartade företag inom läkemedelsbranschen och i Solna pågår etableringen av Sci Life Lab, en forskningsinstitution som finansieras av staten, Astra Zeneca och Wallenbergstiftelserna.

– Sammantaget gör vi väldigt kraftfulla åtgärder. Det går inte att jämföra med någon annan bransch. Men jag utesluter inte att vi måste göra ännu mer.

Samtidigt har statliga Vinnova varnat för att de stora medicinföretagens flykt från Sverige innebär att det blir svårare att locka unga forskare till läkemedelsutvecklingen. Färre stora arbetsgivare leder till en osäkrare arbetsmarknad och därmed en mindre attraktiv yrkesbana.

– Än så länge går det inte att se någon förändring, men det går inte att utesluta att det blir så. Samtidigt rekryteras de här forskarna ofta ur läkarutbildningen och den har ju ett söktryck som aldrig förr, säger Jan Björklund.

Hans recept för att öka intresset för forskarbanan är att satsa mer på elitforskare. Det ska bland annat ske genom att Vetenskapsrådet förfogar över 250 miljoner kronor som är öronmärkta till att betala höga löner och omkostnader för högprofilerade forskare.

– På universiteten finns en jantelag där det är kontroversiellt att ge forskarna riktigt bra betalt. Men ska man få hit duktiga forskare som har alternativa erbjudanden från Cambridge eller Harvard så måste man vara beredd att betala osvenska löner. Och man måste vara beredd att ge dem forskningsvillkor med laboratorier och medarbetarteam som kanske sticker ut.

Jan Björklund håller fast vid Folkpartiets slogan från 2010 om att Sverige inta bara ska dela ut Nobelpris, vi ska få några också.

– Vad vi uttrycker med det är att vi ska satsa på elitforskning i Sverige. Sverige har haft en stor bredd på sin forskning. Vi har forskning inom nästan alla vetenskapsområden som finns. Men spetsen är för liten. Vi är väldigt duktiga jämfört med de flesta länder men trots det har vi fallit i kvalitet under ett antal år.

Ett annat bekymmer som flera bedömare pekar på är att antalet kliniska prövningar minskat under en lång rad av år i Sverige. De stora läkemedelsföretagen gör i stället fler prövningar i Asien och Kina.

– Vi har visserligen tuffare bestämmelser för kliniska prövningar, men mitt intryck är också att sjukvården inte har varit tillräckligt öppen och tillgänglig. Därför inrättar vi nu en institution som bara har till uppgift att hjälpa de här före­tagen.