Det visar rapporten "Fel och brister i nya bostäder — vad kostar det egentligen" utgiven av Boverket.
För en dryg vecka sedan gick Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP) ut och varnade för mögelproblem i putsade hus. En tidsinställd bomb menar SP.
- Det är fuktskador som är och har varit det största problemet i svenska byggnader, konstaterar Nikolaj Tolstoy, chef för bygg- och förvaltningsenheten på Boverket.
Fukt smyger sig in i kryputrymmen, vid fönster och i hus som byggs på plattor på marken.
- I våra byggregler finns krav på att byggnader projekteras så att de inte ska drabbas av skadlig fukt. De reglerna har nu förtydligats och från den 1 juli i år har reglerna skärpts.
- Dessutom kommer det att bli svårare att få ersättning från försäkringsbolagen om man använder fel byggmetod i framtiden nu när det är ett känt problem, påpekar Tolstoy.
Exempel på vanliga, mindre byggfel är beslag och dörrar som inte fungerar, rost på utomhusdetaljer, brister i finishen på ytskikt, montagefel för vvs, el, hiss och balkonginglasningar. Mängden småfel riskerar att ta fokus från allvarligare fel, konstaterar utredaren.
Det första året i en nyproducerade bostad är kostnaderna högst för fel som måste åtgärdas.
Och kommunikationen mellan byggherre och den som ska bo i bostaden är inte alltid den allra bästa. I rapporten om vad byggfelen kostar finns exempel på hur det kan låta:
"Lilla gumman du vet inte vad du pratar om" är inte det svar man vill ha när man som nybliven ägare eller hyresgäst ifrågasätter något i bostaden.
Boverket fick i december i fjol regeringens uppdrag att tillsammans med Statens energimyndighet, Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån ta fram ett underlag om byggnaders tekniska utformning. Tanken är att det ska ge ett bättre underlag för framtida beslut.
Bland annat ska man redovisa arten av skador, omfattningen och hur mycket det kommer att kosta att åtgärda felen. Utredningen ska dessutom ge svar på vad som måste göras genast och vad man kan skjuta litet framför sig.
Regeringen konstaterar i direktiven till utredningen att under 1970- och 1980-talen drabbades det yngre småhusbeståndet av mögelskador i stor omfattning. Mögel drabbade också skolor och daghem. Orsaken var bland annat att man använde sig av nya och oprövade material liksom olämpliga konstruktioner.
Dessutom byggde man ibland på mark som vanligen inte brukar användas för bostadsbyggande.
Även under 1990-talet har byggnader och anläggningar uppvisat en hel del fel och skador.
Nu ska Boverket undersöka hur det står till i 2 000 byggnader i 30 kommuner. Utredningen får kosta högst 8,9 miljoner kronor och ska vara klar senast den 1 december nästa år.