Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Höjd skatt på banker i regeringens vårbudget

Foto: TT

Bankerna ska tvingas att betala 1,4 miljarder kronor i höjd skatt. Det har regeringen och Vänsterpartiet kommit överens om i förhandlingarna inför vårbudgeten. Men skatten på bankerna kan komma att höjas ytterligare.

De fyra storbankerna - Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken - gjorde i fjol en sammanlagd vinst på över 100 miljarder kronor. Regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet anser tillsammans med Vänsterpartiet, som samarbetar om den ekonomiska politiken, att bankerna är underbeskattade.

I en debattartikel i Aftonbladet på onsdagen presenterar finansminister Magdalena Andersson (S) och V:s ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson ett kommande förslaget i vårbudgeten som läggs fram den 13 april. Bankernas rätt att dra av för så kallade efterställda lån, som utgör en del av den kapitalbas som de behöver för sin utlåning, ska tas bort från och med 2017.

– Det är helt rimligt. När bolagsskatten sänktes var finanssektorn inte med och betalade. Nu ändrar vi på det, säger Ulla Andersson.

Hon är inte orolig för att bankernas kunder, privatpersoner och företag, ska få betala i form av sänkta försämrade räntevillkor och höjda avgifter.

– De flesta tycker nog inte att det är rimligt att banker gynnas framför andra näringsverksamheter. Bankerna kan faktiskt bidra mer till välfärden än vad de gör i dag, säger Ulla Andersson.

• Johan Schück: Förslaget om bankskatt verkar inte särskilt genomtänkt

Skattehöjningen ska enligt finansdepartementets beräkningar ge statskassan 1,4 miljarder kronor nästa år. Men Vänsterpartiet ser den höjda skatten bara som ett första steg och hoppas kunna komma överens med regeringen om ytterligare höjd bankskatt när den utredning om bankskatt som regeringen tillsatte i fjol.

 

Bankerna kan faktiskt bidra mer till välfärden än vad de gör i dag

 

– Det är en bransch som inte betalar moms, och därför är underbeskattad. Därför är det rimligt att se över andra sätt hur man kan beskatta sektorn, sade finansminister Magdalena Andersson i samband med sitt förstamajtal förra året.

Sedan 2009 har bolagsskatten sänkts i två steg, från 28 procent till 22 procent. "Till stor del finansierades dessa skattesänkningar med borttagna skatteundantag, till exempel avdragsförbud mot så kallade interna lån. Detta träffade dock inte finanssektorn", skriver finansministern och Ulla Andersson i den gemensamma debattartikeln.

De pekar på att en minskad användning av efterställda lån kan "öka bankernas motståndskraft vid kriser". De ökade skatteintäkterna ska gå till den välfärden. Vänsterpartiet har som sitt viktigaste krav i vårens budgetförhandlingar en permanent ökning av statsbidraget till landets kommuner och landsting på tio miljarder kronor årligen.

– Det är en av de delar vi inte är klara med ännu. Vi kommer att återkomma till en helhet så småningom, säger Ulla Andersson.

Vänsterpartiets ekonomiska samarbete med regeringen fortsätter - trots att partiet står utanför den migrationspolitiska överenskommelse som regeringen ingick med de borgerliga i höstas.

Har budgetsamarbetet blivit svårare jämfört med förra året?

– Vi har konstruktiva samtal, men självklart så påverkas saker och ting av annat. Men vi förhandlar den ekonomiska politiken nu och de tio extra miljarderna till kommunerna är vår viktigaste fråga, svarar Ulla Andersson.

Fakta. Efterställda lån

Regeringen vill den 1 januari 2017 införa ett avdragsförbud för ränta på efterställda lån. Ett efterställt lån innebär att en bank vid en konkurs får tillbaka sina utlånade pengar först när alla andra fordringsägare fått sina pengar. Även skadeförsäkringsbolag påverkas av lagändringen. Förslaget innebär enligt regeringen att bankernas egna kapital och efterställda lån beskattas lika. Det ska öka bankernas soliditet och motståndskraft vid finanskriser.

Utöver denna förändring föreslås att tidpunkten för värdeöverföring vid tillämpning av reglerna om koncernbidrag fastställs och att den så kallade ventilen i reglerna om underskottsavdrag förenklas och utvidgas.

Delar av förslaget har tidigare föreslagits av företagsskattekommittén.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.