För Susanna Hammarberg, som precis låtit en firma putsa fönstren i funkisvillan i Huddinge sydväst om Stockholm, blev de nya reglerna för husavdrag en dyr överraskning.
När hon bad om skatterabatten på fakturan lade fönsterputsfirman på över 50 procent på priset. Motiveringen: de nya reglerna innebär en extra arbetsbörda i form av administration.
– Först kom vi överens om ett pris på 70 kronor per fönster. Men när jag sedan sa att jag vill utnyttja skatteavdraget, ja då skulle jag vara tvungen att betala extra, säger Susanna Hammarberg.
Slutnotan blev 2 530 kronor i stället för 1 600 kronor. Ett orimligt påslag, tycker hon.
De nya reglerna för husavdraget började gälla den 1 juli i år och innebär att privatpersoner som vill utnyttja skatterabatten ska få den direkt på fakturan, enligt den så kallade fakturamodellen.
Syftet är att göra det enklare för privatpersoner att komma i gång med att köpa tjänster.
I stället för att privatpersonen ligger ute med pengar och begär in rabatten från Skattemyndigheten i efterhand ger företagen rabatten på fakturan direkt – därefter är det företaget som begär in skatterabatten från myndigheten.
Men nu kommer alltså flera tecken på att de nya reglerna kan leda till en oönskad effekt i form av högre priser.
Ytterligare ett exempel är en kund som DN Ekonomi varit i kontakt med och som fick höra att den gräsklippning hon beställt skulle kosta 25 procent mer om hon valde att utnyttja skatterabatten.
Branschorganisationen Företagarnas vd Anna-Stina Nordmark har tidigare uttalat sig mycket kritiskt till de nya reglerna. Hon är inte förvånad över höjda priser som följd av den nya fakturamodellen.
– Företagen har nu fått en ökad administrativ börda och en ökad risk. Det är rimligt att de får kostnadstäckning. Man måste ju klara sin verksamhet, säger hon.
Hur stora kostnadspåslag som är rimliga vill hon dock inte säga.
Men att det för mindre företag rör sig om kraftiga prishöjningar är inte konstigt, tycker hon.
– För ett litet företag som gör allt själv är varje administrativt tillskott en stor belastning. Vad kostnaden blir beror ju på hur flink företagaren är med sin administration, säger Anna-Stina Nordmark.
Susanna Hammarberg vet vad hon tycker om att hennes faktura saltades med över 900 kronor när hon ville ha skatterabatten.
– Det gör mig arg. Någon form av administrativ kostnad skulle jag kunna tänka mig eftersom det är han som får lägga ned tid på att dra av skatten. Men inte så här mycket.
– Tanken med reformen var ju att få fart på den vita tjänstesektorn. Inte att företagarna skulle stoppa pengarna i egen ficka, säger hon.