– Hoten mot återhämtningen hänger i mångt och mycket samman med hur olika länder väljer att hantera sina höga skuldsättningstal, säger professor Rikard Forslid vid Stockholms universitet som specialiserat sig på internationell ekonomi.
Att hitta en plan för hur skuldbergen ska arbetas bort bör stå högt upp på dagordningen för ländernas regeringar för att inte riskera att tappa hushållens och företagens förtroende, tycker Rikard Forslid. Och han pekar på att flera länder runt om i Europa, men även USA och Japan, dras med stora budgetunderskott.
Johan Hassler, som också är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, är inne på samma spår.
– Ekonomisk expansion bygger på att folk tror på framtiden och är villiga att investera och eller konsumera. Bland det värsta som skulle kunna hända är att vi får en förtroendekollaps för USA:s förmåga att klara av sina åtaganden och betala sina skulder. Hittills har krisen varit hanterbar just på grund av att det funnits ett förtroende, men utan den tilltron blir situationen genast väldigt svår, påpekar John Hassler.
Kina är en viktig tillväxtmotor i den globala ekonomin. Men Rikard Forslid varnar för att Kina ser ut att kunna drabbas av en fastighetsbubbla. Eftersom Kina är ett viktigt draglok i världskonjunkturen skulle det kunna slå hårt mot många länders ekonomi.
Vänder man blicken närmre oss rent geografisk, menar Rikard Forslid, att Greklands ekonomi är ett specifikt stort hot mot den ekonomiska återhämtningen i Europa.
– Om Grekland inte klarar att betala av sin statsskuld skulle det kunna dra igång en europeisk finanskris, tror Rikard Forslid och drar paralleller med kraschen efter Lehman Brothers i USA.
– I Europa finns det också anledning att vara orolig för att den växande arbetslösheten biter sig kvar, säger John Hassler och påpekar att här har arbetslösheten efter varje lågkonjunktur tenderat att stanna på en högre nivå än tidigare.
En sådan utveckling skulle göra att återhämtningen inte blir lika stark som den annars hade kunnat bli.
En annan fara som John Hassler ser är risk för kreditåtstramningar.
– När lågkonjunkturen vänder uppåt och efterfrågan på krediter växer är det möjligt att bankerna får svårt att hänga med och öka sin utlåning i takt med efterfrågan. Även om jag inte tror att detta hittills varit en viktig orsak till krisen så tror jag det nu finns en risk för att en snabb återhämtning skulle kunna strypas av en sådan kreditåtstramning, säger John Hassler.
Något som både John Hassler och Rikard Forslid redan nu ser är tecken på är en växande protektionism i världen.
– Det finns uttryck för dolda subventioner som används för att skydda den inhemska industrin och som gör det svårare för handeln. I dåliga tider kommer alltid protektionism på tal och det är negativt för världshandeln, säger Rikard Forslid.
– Exempel på protektionism är stöd till icke-lönsamma industrier, det blir i praktiken handelshinder. Ändå tycker jag att regeringar rent generellt varit imponerande bra på att försöka undvika att falla för det här, nu gäller det bara att orka hålla den kursen, säger John Hassler.
Eftersom krisen haft världsomspännande effekter förespråkar Rikard Forslid en internationell samordnad plan för att återhämtningen ska ske stabilt.
– Jag tror det är viktigt och att det finns mycket att vinna på en internationell samordning. Det kan till exempel vara effektivt att göra gemensamma räntesänkningar eller räntehöjningar. Man får också lättare att undvika ”free- rider” problematiken som lätt kan uppstå, det vill säga att ett enskilt land åker snålskjuts på andra.