Den här veckan har flera bolåneinstitut höjt sina marknadsräntor. Mycket annat kan också hända som försämrar ekonomin. Fastighetsskatten ökar för de flesta nästa år. Inkomsterna kan också försämras om du blir sjuk eller arbetslös. Hur stor kostnadsökning eller inkomstbortfall klarar du av? Klarar du ditt bolån om:

1. Räntan höjs. Har du en rörlig ränta på 2,53 procent och Riksbanken höjer räntan med 1 procent får du en ny ränta på 3,53 under förutsättning att hela ränteökningen slår igenom på bankens ränta.

Har du ett banklån på 1 miljon kronor har du en årlig räntekostnad på 1.000.000 x 0,0253=25.300 kronor minskat med skattereduktionen på 30 procent: 0,3 x 25.300=7.590, det vill säga 17.710 kronor.

Lån 1 mkr 2 mkr
Ränta: 2,53 17.710 35.420
Ränta: 3,53 24.710 49.420
Kostnadsökning 7.000 14.000

2. Du blir arbetslös. Inkomstrelaterade ersättningen är 80 procent av tidigare inkomst, dock högst 680 kronor per dag. Om du har tjänat minst 20.075 kronor per månad kan du få förhöjt belopp med högst 730 kronor per dag under de första 100 dagarna. Under resten av ersättningsperioden är ersättningen högst 680 kronor per dag. Per månad får du i genomsnitt 22 ersättningsdagar, vilket blir 264 dagar per år.

Du kan göra en överslagsberäkning på vad du får i årsinkomst (om du är arbetslös ett år). Anta att din tidigare månadslön var 22.000 kronor. De första 100 dagarna skulle du få 730 kronor per dag, 100 x 730=73.000 kronor. De resterande 164 dagarna skulle du få 680 kronor per dag, 680 x 164=111.520 kronor. Du får en årsinkomst på 184.520 kronor (före skatt). Det är en minskning med 79.480 kronor. (I dag är det vanligt att folk med högre inkomster tecknar en tilläggsförsäkring för att få upp sin ersättningsnivå. Även vissa fackförbund kollektivansluter sina medlemmar till en sådan försäkring).

Lön 16.000
Full lön 192.000
A-kassa 153.595
Inkomstbortfall 38.405

Lön 22.000
Full lön 264.000
A-kassa 184.520
Inkomstbortfall 79.480

Lön 30.000
Full lön 360.000
A-kassa 184.520
Inkomstbortfall 175.480

3. Du blir sjukskriven. Sjukpenningen är 80 procent av inkomsten, dock högst på en årsinkomst på 295.500 kronor. Har du en lön på 22.000 kronor per månad, dvs 264.000, får du 579 kronor i sjukpenning per kalenderdag, dvs årsinkomsten blir 0,8 x 264.000=211.200 kronor.

Lön 16.000
Full lön 192.000
Sjukpenning 153.600
Inkomstbortfall 38.400

Lön 22.000
Full lön 264.000
Sjukpenning 211.200
Inkomstbortfall 52.800

Lön 30.000
Full lön 360.000
Sjukpenning 236.400
Inkomstbortfall 123.600

4. Du blir föräldraledig. Föräldrapenningen per dag är samma som sjukpenningen, dvs 80 procent av inkomsten och högst på en årsinkomst på 295.500 kronor. För en förälder med låg eller ingen inkomst betalas föräldrapenning ut med som minst 180 kronor per dag. Full föräldrapenning får föräldrarna under 390 dagar. Vill man vara föräldraledig ytterligare 90 dagar får man 60 kronor per dag.

5. Maxtaxan höjs. Beslutet fattas av politiker därför är det inte en helt orimlig tanke att maxtaxan kan komma att ändras. Senast regeringen höjde maxtaxan var i januari år 2004.

I dag gäller följande:

Förskoleverksamhet
Barn 1 3 % x lönen högst 1.260 kr
Barn 2 2 % x lönen högst 840 kr
Barn 3 1 % x lönen högst 420 kr

Skolbarnomsorg
Barn 1 2 % x lönen högst 840 kr
Barn 2 1 % x lönen högst 420 kr
Barn 3 1 % x lönen högst 420 kr

Ett antagande är att procentsatserna höjs med 1 procent och maxbeloppen ligger kvar. Har du ett barn på förskola och en lön på 20.000 ökar kostnaden till 0,04 x 20.000= 800 från 600 kronor. Det blir en årlig kostnadsökning på 2.400 kronor. Detta innebär även att inkomsttaket sänks från 42.000 kronor till 1.260/0,04=31.400 kronor, dvs fler får betala maxavgiften på 1.260 kronor. (Antal betalmånader varierar mellan 11 och 12 månader beroende på kommun och 4-5-åringar har rätt till allmän förskola. Där är 525 timmar om året, motsvarande 15 timmar i veckan, under skolterminen avgiftsfria.)

Lön 22.000
Maxtaxa i dag/år (1 barn) 7.920
1 procents ökning 10.560
Kostnadsökning 2.640

Lön 30.000
Maxtaxa i dag/år (1 barn) 10.800
1 procents ökning 14.400
Kostnadsökning 3.600

Lön 45.000
Maxtaxa i dag/år (1 barn) 15.120
1 procents ökning 15.120
Kostnadsökning 0

Ett annat antagande är att maxbeloppen för förskoleverksamheten höjs med 120 kronor för det första barnet, 80 kronor för det andra och 40 kronor för det tredje. Ökningen slår i stället mot dem med högre inkomst. Har du ett barn i förskola blir det följande effekt:

Lön 22.000
Maxtaxa i dag/år (1 barn) 7.920
Maxtaxan ökar 120 kr (1 barn) 7.920
Kostnadsökning 0

Lön 30.000
Maxtaxa i dag/år (1 barn) 10.800
Maxtaxan ökar 120 kr (1 barn) 10.800
Kostnadsökning 0

Lön 45.000
Maxtaxa i dag/år (1 barn) 15.120
Maxtaxan ökar 120 kr (1 barn) 16.560
Kostnadsökning 1.440

6. *Taxeringsvärdet höjs. Redan nästa år kommer det genomsnittliga taxeringsvärdet för småhusägare i landet att öka med 23 procent. I vissa kommuner kommer höjningen att vara över 40 procent. Detta kommer att få en betydande effekt på vad du betalar i fastighetsskatt.

Fastighetsskatten är 1 procent av taxeringsvärdet. Har du i dag ett taxeringsvärde på 3 miljoner och det höjs med 30 procent till 3,9 miljoner ökar det du betalar i fastighetsskatt med 9.000 kronor per år. (0,01 x 3.900.000=39.000 jämfört med 0,01 x 3.000.000=30.000).

Taxeringsvärde Fastighetsskatt
2 mkr 20.000
+23 %=2,46 mkr 24.600
Kostnadsökning 4.600

På nybyggda villor är det ingen fastighetsskatt under de första fem åren. De fem följande åren är det en halv procent fastighetsskatt. Äger du en bostadsrätt ingår fastighetsskatten i avgiften till föreningen. Det är bostadsrättsföreningen som betalar fastighetsskatten.

(*Taxeringsvärdet ska motsvara 75 procent av marknadsvärdet två år före det år fastighetstaxeringen sker. Marknadsvärdet bestäms med hänsyn till det genomsnittliga prisläget. Eftersom det är genomsnittet som avgör, är köpeskillingen för en enstaka fastighet inte detsamma som marknadsvärdet).

7. Avdragsrätten, dvs skattereduktionen, minskar. Avdragsrätten innebär att du får dra av 30 procent på dina ränteutgifter upp till 100.000 kronor. Har du ränteutgifter på 1.000 innebär det att din verkliga kostnad blir 700 kronor. Överstiger ränteutgifterna 100.000 kronor får du dra av 21 procent. Sänks avdragsrätten med 5 procent får du dra av 25 procent i stället. Räntekostnaden blir 1.000-250=750 kronor.

Ränteutgifter/år 25.300
Skattereduktion i dag 7.590
Minskad skattereduktion
på 5 % 6.325
Kostnadsökning 1.265

Ränteutgifter/år 40.000
Skattereduktion i dag 12.000
Minskad skattereduktion
på 5 % 10.000
Kostnadsökning 2.000

8. Avgiften höjs med 100 kronor för bostadsrättsinnehavaren. Det ger en ökad kostnad på 1.200 kronor per år.

9. Moms på mat höjs. I dag finns det en mervärdesskattesatsutredning där det föreslås en ökning av de nuvarande momssatserna på mat till en enhetlig skattesats på 21,7 procent. Detta innebär att maten skulle bli nästan 10 procent dyrare än i dag. Förslaget är dock inget som regeringen har efterfrågat eller har planer på att ändra.

I genomsnitt har en familj med två barn en matkostnad på cirka 4.000 kronor i månaden, dvs 48.000 kronor per år. Skulle förslaget på ökad moms gå igenom skulle matkostnaden öka med 4.800 kronor per år.

10. Elpriset höjs. Elpriset har gått upp och ned på elbörsen de senaste åren. År 2003 var genomsnittspriset
332 kr/MWh, år 2004.256 kr/MWh och i dag är priset cirka 274 kr/MWh. Eftersom priserna är rörliga beroende på väder får man räkna med att det kan bli en höjning av elpriserna. Bor du i villa och har en årlig elkostnad på 20.000 kronor och elpriset stiger med 10 procent får du en ökad årskostnad på 2.000 kronor.

11. Kommunalskatten höjs. Om kommunalskatten höjs med 1 procent från 30,8 procent till 31,8 procent och har en lön på 22.000 kronor får du cirka 220 kronor mindre i månaden, vilket är 2.640 kronor per år.