Något riktigt drag är det inte i julhandeln. I stället sparar vi mer än någonsin. Förklaringarna letar sig ned i Europa. Skuldkrisens effekter på börskurser och arbetsmarknad får hushållen att ligga lågt med inköpen.
Att skuldkrisen har letat sig ända fram till svenskarnas köksbord är tydligt. Fler än vanligt intresserar sig för utvecklingen nere på kontinenten och eurokrisen konkurrerar med vädret som samtalsämne vid middagar. Och det stannar inte vid prat.
I den ekonomiska statistiken märks oron tydligt. Hushållen är det område i svensk ekonomi som hittills har reagerat starkast på oron i Europa. Konsumtionen det tredje kvartalet i år sjönk jämfört med föregående kvartal och några tendenser till en stark tillväxt syns inte.
Det trots att hushållens disponibla inkomster ökar ganska starkt och mer än på två år. Men i stället för att ge sig ut till landets alla shoppinggallerior och köpa nytt verkar många föredra att bunkra. Sparandet är uppe på rekordhöga nivåer, enligt Konjunkturinstitutet. Speciellt tar det emot att köpa dyrare varor som bilar och vitvaror.
Osäkerheten om hur framtiden ser ut får oss att hålla igen. Inte blir det bättre när vi ser hur siffrorna för börskurser och fonder lyser rött. Hittills i år har Stockholmsbörsen sjunkit med runt 20 procent. Ytterligare bidrag till den allmänna återhållsamheten ger sjunkande fastighetspriser, signaler om en svagare arbetsmarknad och börsens dämpande inverkan på pensionsfonder.
Allt detta har betydelse för hela den svenska ekonomin. Hushållens konsumtion står för ungefär hälften av Sveriges totala BNP och väntas öka i betydelse framöver.
Hur kan då trenden vända? Ett försök att stimulera hushållen kom när Riksbanken i veckan sänkte sin styrränta med 0,25 procentenheter till 1,75 procent. Men det krävs rejälare tag för att räntesänkningar ska få fart på handeln. Konjunkturinstitutet räknar i sin färska prognos med att Riksbanken gör två stora sänkningar i början av nästa år och att räntan kommer ned till 0,75 procent.
Det är klart större räntesänkningar än vad Riksbanken själv signalerar. Men Konjunkturinstitutet menar att det behövs krafttag nu för att penningpolitiken ska bita, bland annat på grund av att bankernas räntemarginal, som DN skrivit om, har stigit så pass mycket.
När konsumenterna väl börjar känna sig tryggare med sakernas tillstånd kan det vända med besked. Det bäddar det höga sparandet för. Men det lär dröja ett tag. Konjunkturinstitutet räknar med att det lättar ordentligt först andra halvåret 2012. För hela nästa år räknar man med en uppgång i hushållens konsumtion på blygsamma 1 procent. Samtidigt växer hela ekonomin med endast 0,6 procent.