Statliga Konjunkturinstitutet (KI) uppskattade i sin senaste prognos i december att den genomsnittliga timlönen stiger med 3,2 procent i snitt under 2012. Den reala timlönen, alltså löneökning efter inflationens härjningar, blir 2 procent.
– För att vara ett lågkonjunkturår är det något högre än normalt, konstaterar Göran Hjelm, biträdande prognosansvarig på KI.
Den disponibla inkomsten, löner och bidrag efter skatt, stiger med 2,5 procent när inflationen räknats bort, spår KI. Det är inte lika mycket som i fjol, men ändå hyggligt. För ett genomsnittligt hushåll med två vuxna och två barn betyder det att kassan stärks med runt 1 000 kronor i månaden, förutsatt att ingen i hushållet blir arbetslös eller långtidssjukskriven.
De flesta bedömare håller med om att hushållen i snitt får en inkomstförstärkning i år, även om storleken varierar mellan prognosmakarna.
Men vad kommer hushållen att göra med pengarna? Går de till konsumtion eller till sparande? Här varierar svaren än mer bland de ekonomer som gör prognoser.
KI tror att hushållen kommer att lägga lika mycket på konsumtion som på sparande. Det tror inte Sven-Arne Svensson, chefekonom på Erik Penser Bank. Han spår att den privata konsumtionen stiger i år med 2,2 procent och sparkvoten, sparande i förhållande till inkomst, endast med några tiondels procent.
– Sparkvoten är ändå på en hygglig nivå, tycker Sven-Arne Svensson.
Sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det bra att hushållen konsumerar. Deras konsumtion drogs ned under slutet av 2011 och den privata konsumtionen behövs om exportens bidrag till tillväxten i eurokrisens spår haltar.
Men är det så bra att konsumtionen ökar, med tanke på hushållens skuldsättning?
– Jag anser att skuldsättningen är för hög, men den är inte katastrofalt hög. Bland annat bolånetak gör att skuldsättningen dämpas i varje fall, säger Svensson.
Sven-Arne Svensson påpekar också att hushållen med de högsta skulderna också i de flesta fall är de med stora inkomster och eller förmögenheter. De har med andra ord råd med lånen.
Har du något råd till hushållen?
– Det skulle vara att lägga undan i goda tider så att man har något att ta av i dåliga tider.
Ylva Yngveson, chef för Swedbanks privatekonomiska institut, är inne på samma linje.
– Det är under positiva år man ska samla i ladorna. Men för människor med stora skulder och som har litet sparkapital är det bra att ta itu med det oavsett tiderna, säger hon.
Ylva Yngveson påpekar att med låg inflation – och det har Sverige haft i 20 år nu – blir amorteringar viktigare än under 1970- och 80-talen. Då försvann mycket av skulderna genom den höga inflationstakten.
Swedbank är mer försiktigt i sin prognos än Sven-Arne Svensson. Banken spår att hushållens konsumtion kommer att öka med endast 0,2 procent i år. Däremot kommer sparkvoten att stiga från 12,3 till hela 13,5 procent.
Även Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, tror att hushållen håller igen på konsumtionen också i år. Ändå tror hon att sparkvoten ligger still, vilket betyder att konsumtionen kommer att öka.
– Ja, men det är nog ingen medveten konsumtion. Pengarna går åt i varje fall, säger hon.
Ingela Gabrielsson betonar den psykologiska faktorn; även om vi får det bättre är det inte säkert att vi uppmärksammar det.
– Det vi ser, påtagligt, är tydligt högre priser, som bensinpriset.