Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Hushållen kastar tusentals kronor rakt i soptunnan

I Sverige slänger vi 1,2 miljoner ton matavfall varje år, varav drygt hälften är ätbar mat. Livsmedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att minska matsvinnet. Samtidigt försöker jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) få Kina att köpa maten som vi inte vill ha.

Ungefär 30 procent av all mat som produceras i världen hamnar aldrig på matborden utan blir avfall. I Sverige uppgår det totala mat­avfallet till 1,2 miljoner ton, eller 127 kilo per person, per år. Av det är mer än hälften – drygt 68 kilo per person – matsvinn, enligt en rapport från Natur­vårdsverket.

– Matsvinnet är den viktigaste miljöfrågan när det gäller mat, mycket viktigare än att välja ekologiskt, säger Louise Ungerth, chef för konsument- och miljöfrågor på Konsumentföreningen Stockholm.

Ungefär 25 procent av växthus­gaserna kommer från produktion och om inte maten äts upp är hela miljöpåverkan onödig. Allra mest mat slängs i hemmen. En tvåbarnsfamilj slänger livsmedel för 3. 000–6.000 kronor per år, enligt Livsmedelsverket.

Många tror att livsmedelsbutikerna är de stora bovarna, enligt en färsk undersökning från Konsumentföreningen i Stockholm. Men svinnet i butikerna är i själva verket bara en fjärde­del av hushållens, cirka 6,3 kilo per person.

Några butiker har börjat laga mat av produkterna, som marmelad av frukt som är tänkt att kasseras.

– Det är ett bra exempel på en affärsidé som bidrar till att minska matsvinnet. Vi kan alla hjälpa till, både konsumenter och företag, och det både minskar koldioxidutsläppen och ökar förutsättningarna för att maten ska räcka till jordens befolkning, säger Ingela Dahlin som är projektledare för matsvinn på Livsmedelsverket.

Myndigheten har fått regeringens uppdrag att tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket minska det onödiga matsvinnet i alla led och att se till att det oundvikliga matavfallet används bättre i form av till exempel biogas.

På EU-nivå är målet att svinnet ska halveras till år 2020. År 2016 ska de svenska verken presentera en handlingsplan. Än är det för tidigt att säga om mat­svinnet minskar, eftersom mycket av arbetet hittills har handlat om att undersöka var svinnet finns för att sedan kunna föreslå åtgärder.

Bland annat har man tittat på möjligheterna för butiker att ge mat till välgörenhet, att sälja fryst köttfärs i stället för kyld och att sänka priset på varor som närmar sig utgångsdatum.

– Många konsumenter är livrädda för bästföredatumet och tror att maten blir farlig vid midnatt – det blir den inte, säger Louise Ungerth.

En stor del av de djurdelar som blir över vid slakt används för att göra fett och andra produkter. En del blir även djurmat. Jämfört med köttet vi äter innebär de här produkterna inga stora pengar. Därför har nu lantbruksminister Eskil Erlandsson, som DN tidigare har berättat, sänt ett lantbruksråd till den svenska ambassaden i Peking. Hans jobb är att få Kina att köpa djurdelarna som vi inte vill ha.

– Det är exempelvis kyckling­fötter och grisöron som har ringa värde i vårt kök men som är en typ av snacks där, säger Eskil Erlandsson.

Så minskar du svinnet

Louise Ungerths tips för att undvika matsvinn hemma:

1. Ha max fem grader i kylskåpet. Då håller maten dubbelt så lång tid som vid normala åtta grader

2. Ha en eller två restkvällar i veckan, kalla det buffé.

3. Ha alltid ägg hemma. Gör en omelett och släng i de där två överblivna oliverna eller den skrumpna paprikan.

4. Var inte fixerad vid bästföredatum. Lukta och titta på maten för att avgöra om den går att äta.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.