- För närvarande finns det nästan inga risker alls, det är ett hjärnspöke, säger Svensson.
Han hänvisar bland annat till Finansinspektionens senaste rapport om läget på bomarknaden.
- Även med extrema antaganden blir det väldigt få hushåll som kommer i ekonomiska trångmål, enligt rapporten, säger Svensson, på ett seminarium anordnat av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) på torsdagen.
Irma Rosenberg, som tidigare satt med i Riksbankens direktion, gör dock inte alls samma bedömning. Hon ser hushållens ökande upplåning och de stigande bostadspriserna som en varningssignal.
- Ser man på hela bilden ska man vara lite orolig, även om penningpolitiken inte är rätt vapen, säger hon på samma seminarium.
Svensson har vid en serie direktionsmöten i Riksbanken, där reporäntan sätts, reserverat sig mot beslut om oförändrad ränta och i stället pläderat för en sänkning av reporäntan till noll, ned från rekordlåga 0,25 procent.
Svensson bedömer även effekterna av vad som hade hänt i den svenska ekonomin om han fått gehör i direktionen för sin egen räntelinje.
- Vi hade fått ett mindre produktionsgap i ekonomin och mellan 10 000 och 16 000 fler jobb, sade Svensson.
Inte heller den bedömningen delar Rosenberg.
- Att 0,25 procentenheters lägre ränta skulle ge 16 000 fler jobb går inte ihop för mig. Det måste vara fel på modellen, säger Rosenberg.
Riksbanken har i efterhand fått hård kritik för den sista räntehöjningen, till 4,75 procent, precis före Lehman Brothers-kraschen i september 2008.
Röstsiffrorna i direktionen blev då tre mot tre, vilket gav riksbankschefen Stefan Ingves utslagsrösten.
Lars E O Svensson var en av dem som röstade för den sista höjningen.
- Under sommaren ökade inflationstrycket och realekonomin blev svagare. Jag tyckte det var rimligt att vi fullföljde den reporäntebana vi hade lagt ut, säger Svensson på torsdagen.
- Men alla har inte förstått att vi faktiskt lättade på penningpolitiken vid det mötet genom att vi samtidigt sänkte reporäntebanan, tillägger han.
Samtidigt understryker Svensson att om direktionen vetat om att Lehman skulle kollapsa hade bedömningen säkert varit annorlunda.